Vad är det som gör att vissa idrottare tar sig ända till landslaget? Hur ger man idrottande barn och ungdomar de bästa förutsättningarna att utvecklas så långt som möjligt?
För att få svar på det har fyra forskare från Linnéuniversitetet undersökt 328 idrottare som tagit sig till landslaget i olika idrotter. Svaren har resulterat i rapporten Vägarna till landslaget, som vi ägnar Tränarpasset åt denna gång.
Forskarnas svar kan sammanfattas i följande punkter.
Landslagsutövarna kommer från ”idrottsfamiljer”. Föräldrarna har i stor omfattning egna idrottsliga erfarenheter och kunskaper och har ofta själva varit tävlingsaktiva i samma idrott som blivit landslagsutövarnas huvudidrott. Föräldrarna har också i många fall varit ledare och tränare.
Familjerna har haft ekonomiska möjligheter att på olika sätt stödja sina barns idrottande.
Föräldrarna har i stor omfattning akademisk utbildning.
Landslagsutövarna har prövat flera idrotter under sin ”idrottsliga resa”.
Den första idrottskontakten sker vid cirka sju års ålder, men oftast inte i den blivande huvudidrotten.
Under uppväxten sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom huvudidrotten.
Vid 15 års ålder specialiserar de sig och väljer att bara syssla med sin huvudidrott.
Ungefär ett år senare börjar de elitsatsa på sin idrott.
En övervägande del har genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning.
Sammantaget visar resultaten att vägarna till landslagsnivå är varierande och individuella och att den svenska idrottsmodellen i stor utsträckning tycks karaktäriseras av sen specialisering och elitsatsning.
Idrottare från ett femtiotal olika idrotter är representerade i studien. Såvitt forskarna vet är det ingen som tidigare gjort en studie på så många idrottare på absolut elitnivå.
PG Fahlström, en av forskarna bakom rapporten, vilket råd vill du ge till tränare?
PG Fahlström
– En uppmaning som tål att kluras på inom alla idrottsgrenar är hur du som tränare kan bidra till att ge fler talanger chansen. I stor utsträckning handlar det om att lägga mindre vikt vid att faktiskt identifiera talanger och mer energi på att utveckla varje individ. Det är så många faktorer som spelar in för att ta sig ända till landslaget, säger PG Fahlström.
Olika vägar till elitprestation
Det finns inte en rätt väg till elitprestation utan flera. Forskarna bakom den här studien presenterar en ny modell för att tydliggöra att det finns många olika sätt att nå eliten (klicka på figuren om du vill ha den större):
Modellen visar att det finns olika vägar till elitprestationer och att idrottare inte måste ha så bråttom att välja idrott. Ett viktigt begrepp i denna modell är ”sampling”. Med sampling menas att hålla på med flera idrotter för att senare ha möjlighet att begränsa sig och specialisera sig på en idrott.
Liselotte Ohlson
– De nya riktlinjer som Riksidrottsförbundet tagit fram för barn- och ungdomsidrott är bra att ha koll på kopplat till vad man i dagsläget vet om optimal utveckling för barn och ungdomar och hur vi behåller dem länge inom idrotten, säger Liselotte Ohlson, avdelningschef för elitidrottsstöd på Riksidrottsförbundet.
Studien innehåller också en omfattande forskningsöversikt kring talangutveckling. Tränaren har naturligtvis en betydande roll för de aktiva genom deras idrottskarriär.
Några särskilt viktiga frågor som du som tränare tillsammans med din förening kan prata vidare om är:
Kan din idrott attrahera och engagera barn och ungdomar oavsett bakgrund, ekonomiska förutsättningar och föräldrarnas idrottsintresse?
Hur kan din idrott samverka med andra idrotter så att möjligheterna att hålla på med fler idrotter underlättas?
Ta hjälp av SISU Idrottsutbildarna för fortsatt diskussion
Vad är en talang egentligen? Läs boken Talangutveckling – motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom, som du hittar hos SISU Idrottsböcker.
SISU Idrottsböcker 