Om hjärnskakningar

Hjärnskakning är en av de vanligaste idrottsrelaterade skadorna. Tränare (och alla andra!) bör känna till vilka symptom som kräver akut läkarvård.

Det är också bra att känna till den så kallade hjärntrappan som beskriver hur återgång till träning sker på ett säkert sätt.

EvaAndersson_beskTill vår hjälp har vi Eva Andersson, docent på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Eva är läkare, idrottslärare och en av författarna till materialet Skador och sjukdomar – akut omhändertagande inom idrotten.

Hjärnskakning uppstår via direkt eller indirekt våld mot huvudet och medför en plötslig neurologisk funktionsnedsättning som i regel går tillbaka helt efter en kort tid. Vid en enkel hjärnskakning är man återställd inom tio dagar.

När behövs akut hjälp?

Åk akut till sjukhus eller ring ambulans om

  • medvetslöshet inträffat eller
  • minnesbortfall har förekommit strax före eller efter skadetillståndet (personen kan inte minnas vad som hänt).

Åk även akut till sjukhus om följande symptom uppkommer (direkt eller i ett senare skede) eftersom bakomliggande orsaker kan vara en blödning i hjärnan. De fyra första symptomen är vanligast:

  • Lätt omtöcknad/desorienterad
  • Huvudvärk
  • Illamående
  • Yrsel
  • Kräkningar
  • Kramper
  • Känselbortfall i arm/ben/ansikte
  • Svårighet att röra arm/ben/ansikte, talsvårigheter
  • Olika stora pupiller/synrubbning
  • Uttalad trötthet
  • Förändrat allmäntillstånd

huvudskadaHär kommer också en längre och lite mer utförlig lista på typiska symptom och fynd vid hjärnskakning som också kräver akut sjukhusbesök med bedömning av läkare.

  • Ostadighetskänsla/balansstörningar
  • Overklighetskänsla
  • Hörselstörning/tinnitus
  • Synbesvär – ”ser stjärnor”
  • Trögtänkt, känner sig som i en dimma, sömnrubbning
  • Förvirring
  • Minneslucka
  • Förlust av medvetande
  • Desorientering i tid och rum
  • Omedvetenhet om aktuella händelser
  • Sänkt medvetande
  • Kort medvetslöshet har initialt förekommit (hos vissa, inte alla)
  • Initiala kramper
  • Nedsatt balans
  • Ostadig gång
  • Svar med viss fördröjning
  • Svårighet att utföra kommandon
  • Lätt distraherad
  • Nedsatt koncentrationsförmåga
  • Emotionell balans (skratt- och gråtattacker)
  • Frånvarande blick
  • Sluddrigt tal
  • Inadekvat beteende (sparkar t ex bollen åt fel håll)
  • Irritabilitet
  • Slö
  • Nedsatt fysisk prestationsförmåga

Om man är osäker på om akut sjukhusbesök behövs vid endast något enstaka mycket lindrigt symtom, till exempel endast mycket lätt illamående som går över och utan någon förekomst av medvetande­förlust eller minnesbortfall, kan man alltid kontakta vården för en konsultation.

Hjärntrappan

Hjärntrappan är ett säkert sätt att återgå till fysisk aktivitet efter en hjärnskakning. Genom att  man stegvis ökar belastningen är det möjligt att vara observant på eventuella tillkommande symptom.

Man ska vara symptomfri i minst 24 timmar innan återgång till fysisk aktivitet och mellan varje ”trappsteg” ska det gå minst 24 timmar. Om symptom uppkommer måste man avbryta aktiviteten och vila (total hjärnvila) och vilan ska fortlöpa tills man återigen är symptomfri. Sedan väntar man 24 timmar innan man provar igen.

Om det är så att man får besvär efter att ha varit symptomfri och vilat i 24 timmar, ska man ta ett steg tillbaka, ned, eftersom man uppenbarligen inte är redo för nästa steg. Om symptom uppstår igen vid ytterligare ett försök (på samma nivå) avbryts rehabiliteringen och ny medicinsk undersökning görs. Innan återgång till full aktivitet ska alla kända belastningar i den aktuella idrottsgrenen stegvis introduceras.

Hjärntrappans steg

Steg 1) Hjärnvila

Personen ska avstå helt från både psykisk och fysisk anspänning (dvs stress) till dess att alla symptom försvunnit. Detta innebär att avstå från tv-tittande, arbete med dator, läsning av läxor och likartade påfrestningar för hjärnan. Här ska även all fysisk aktivitet med stegring av hjärtfrekvensen undvikas. Lugna promenader är tillåtna.

Steg 2) Lätt aerob träning

När personen varit besvärsfri i 24 timmar är det dags för detta steg. En ergometercykel används lämpligtvis som kan ge en bra överblick av intensitetsgrad eftersom belastningen lätt kan justeras och beräknas. Ansträngningsgraden ska vara max 12 på en 20-gradig Borgskala, det vill säga utan känsla av mjölksyra, under 30-40 minuter.

Steg 3) Grenspecifik personlig träning

Joggning, skridskoåkning, friåkning alpint och liknande grenspecifik träning kan ingå i detta steg. Mängd och intensitet anpassas efter personens ”normala” kapacitet.

Steg 4) Grenspecifik träning utan kroppskontakt

Full fysisk belastning och teknikövningar (tillsammans med laget) ingår här.

Steg 5) Grenspecifik träning med full kroppskontakt

Kroppstacklingar, till exempel inom ishockey, och nickningar inom fotboll tillåts i detta steg.

Steg 6) Återgång till match och tävling

För barn/unga tar det något längre tid, i jämförelse med vuxna, att återgå till full fysisk aktivitet.Tät matchbild

– Det är viktigt att vara uppmärksam på symptomen tiden efter att olyckan skedde och inte bara i det akuta skedet. Man ska aldrig pusha någon att träna om det känns ”lite konstigt”, utan tvärtom. Efter en hjärnskakning ska man ta det lugnt, annars kan man få skador på lång sikt, säger Eva Andersson.

Risk för långtidseffekter

Efter hjärnskakning kan vissa drabbas av kvarvarande symptom, så kallade postcommotionella besvär, som till exempel kronisk huvudvärk, yrsel, trötthet, ljud- och ljuskänslighet, migränattacker, koncentrationssvårigheter, minskat libido, minnesstörning, sömnbesvär, mardrömmar, depression, emotionell labilitet, ängslan/oro, humörsvängningar, stressintolerans och rastlöshet. Efter upprepade hjärnskakningar ses även ökad risk för att senare drabbas av sjukdomar som Parkinson och Alzheimer.

Källa: Tegner et al. 2007, 2012, Lundgren et al. 2012, Shahim et al. 2012, Neselius 2014.

Läs mer!

1377_Skador_och sjukdomarInnehållet i det här Tränarpasset kommer från kapitlet om hjärnskakningar i Skador & sjukdomar – akut omhändertagande inom idrotten, som du kan läsa mer om och beställa här.

Hos hjärnskadeförbundet Hjärnkraft finns riktlinjer för hjärnskakning att ladda ner som pdf.

Missa inga tränarpass!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl när det finns ett nytt tränarpass att läsa! Du är alltid välkommen att mejla oss på info@sisuidrottsbocker.se med tips på ämnen du skulle vilja läsa om i Tränarpasset framöver.

Bilden överst i Tränarpasset: Andreas Hillergren, Bildbyrån. Övriga bilder är tagna av Carl-Johan Thorell. Fotona får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd från fotografen och SISU Idrottsböcker.

One thought on “Om hjärnskakningar”

  1. komiskt att se en orienterare i en artikel om hjärnskakning, aldrig hört talas om det i orientering, finns säkert något fall, själv hamnade jag faktiskt exakt på huvudet i lördags, men underlaget var ganska mjukt och det var utför så var en bagatell, vid stafetter kan ju vara lite kroppkontakt, särskilt vid första sträckan, men huvudtackling? vad johan på bilden råkat ut för vet jag int

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s