Problem att nå ut med knäkontroll

Publicerat 2016-12-13

Programmet Knäkontroll har en dokumenterad förebyggande effekt på korsbandsskador. Men bara om det används som det är tänkt – vilket tyvärr sällan är fallet visar aktuell forskning. Hur programmet ska implementeras är en nyckelfråga som är en del av doktorand Hanna Lindbloms kommande avhandling.

– Det finns, utöver Knäkontroll, några snarlika program som till exempel Fifa 11+ och PEP. Gemensamt för dem alla är att de brottas med problematiken hur de ska implementeras på klubbnivå, säger Hanna Lindblom från Linköpings Universitet.

hannalindblom
Hanna Lindblom har en masterexamen i sjukgymnastik och är doktorand vid Linköpings universitet, avdelning fysioterapi.

Siffrorna är positiva. Knäkontroll, visar flera studier, minskar risken att drabbas av en korsbandsskada med i genomsnitt 64 procent. Och begränsar man resultatet till att gälla enbart de allra mest följsamma – det vill säga de som genomfört programmet mest samvetsgrant – så är den siffran ännu högre.

Problemet är bara att det är alldeles för få som använder det. Det visar en enkätstudie bland 496 aktiva flicklagstränare i åtta fotbollsdistrikt.

– Endast 25 procent av dem använde programmet som det är tänkt. Resterande 75 procent uppgav att de tränade antingen sporadiskt eller att de enbart jobbade med vissa av övningarna i programmet. Det fanns visserligen även tränare som vi kunde se hade använt programmet regelbundet över två års tid. Vi vet att följsamheten är väldigt viktig för den skadeförebyggande effekten.

Varför väljs då ett så dokumenterat effektivt program bort? I en kvalitativ intervjustudie med 20 fotbollstränare så framgår att många önskar mer stöd från klubbar och förbund med implementeringen. Praktiska omständigheter som tillgång till en yta att genomföra övningarna på kan också spela in. Verkligheten för många lag är att man bara har en timmes träningstid på planen – hur många är då beredda att ta en kvart av den tiden för att jobba med knäkontroll eller något liknande skadeförbyggande program? Många tränare är kreativa och hittar olika lösningar, men kanske är det inte som just ”skadeförbyggande” som programmet ska ”säljas in”? De flesta tränare – och spelare – tänker kanske i första hand på hur prestationsförmågan ska förbättras. Och tyvärr, visar ytterligare en delstudie i Hanna Lindbloms kommande avhandling, så visade programmet inga positiva effekter på prestationsparametrar som styrka, balans och hopp.

I studien fick två lag i uppdrag att genomföra övningarna två gånger i veckan under elva veckor. Dessutom ingick två kontrollag som tränade som vanligt. Att de positiva resultaten uteblev kan enligt Hanna Lindblom bero på den dåliga följsamheten med övningarna. Genomsnittsspelaren utförde endast programmet en gång i veckan vilket förstås är en väldigt låg träningsdos. En naturlig följdfråga blir naturligtvis då vad i programmet är det egentligen som bidrar till den positiva skadeförebyggande effekten? Den analysen är ännu inte klar men Hanna Lindblom tror och hoppas att en faktor handlar om en förbättrad kontroll vid exempelvis landningar. Hon ser gärna en utveckling av programmet.

– Jag skulle vilja se fler än nuvarande fyra nivåer på programmet. För de allra yngsta tioåringarna kan exempelvis en enbensknäböj vara något ganska svårt. Där kanske det behövs lite enklare övningar. På seniornivå å andra sidan behöver man kanske få in övningar med skivstång också. Det behövs fler och tydligare utvecklingssteg i programmet.

Hon betonar vikten av att skapa en förståelse hos slutanvändarna – det vill säga spelare och tränare – om nyttan med programmet. Det är ju i slutändan de som ska använda det i vardagen – inte forskarna. Hur detta ska gå till är en nyckelfråga. I studien framkommer att en del spelare tycker att det är ”urtrist” att göra övningarna. Man vill spela fotboll istället.

– Kanske går det att göra programmet roligare exempelvis genom att lägga in olika tävlingsmoment? Men det här är ett arbete som aldrig blir riktigt slutfört. Det kommer ständigt nya spelare och tränare. Arbetet med själva implementeringen kommer alltid att behöva fortsätta, säger Hanna Lindblom.

Texten i det här Tränarpasset är skriven av Christian Carlsson till tidningen Idrott & Kunskap nr 5 2016. Texten här i Tränarpasset är något justerad. Mer information finns på www.idrottochkunskap.se.

Knäkontroll – här hittar du programmet!

Knakontroll_omslagKnäkontroll – en väg till skadefri idrott består av ett spiralbundet häfte och en dvd för 150 kr. Beställ här på sisuidrottsbocker.se.

Alla övningarna finns också på den kostnadsfria webbplatsen knakontroll.se, som är producerad i samarbete mellan Folksam, Svenska Fotbollförbundet och SISU Idrottsböcker. Spara gärna ner den på hemskärmen på din mobil så har du den lättillgänglig på träningen!

Missa inte Tränarpasset

Lämna din mejladress här så meddelar vi dig när ett nytt tränarpass ligger uppe!

Fotot högst upp i Tränarpasset: Lennart Månsson, Bildbyrån.

3 reaktioner till “Problem att nå ut med knäkontroll”

  1. Bör man göra uppvärmning innan man börjar knäkontrollpasset? Eller kan man ha knäkontrollprogram som uppvärmining?

      1. Utmärkt! Tusen tack för svaret. Det gick fort. Vi har kk-häftet (med dvdn) och nu vår fotbollkille kan börja sin nästa pass med knäkontroll som uppvärmning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s