Publicerat 2017-05-02

Läkemedel, kosttillskott och energidrycker kan alla innehålla förbjudna substanser och därmed vara doping. I det här Tränarpasset pratar vi med Linn Gustafsson på Svensk Antidoping på Riksidrottsförbundet (RF), om vad aktiva, tränare och idrottsföräldrar behöver känna till för att undvika doping.

På Svensk Antidoping arbetar 15 personer med olika kompetenser och bakgrunder. Linn Gustafsson är sjuksköterska i botten, men har även gått Coaching- och Sport Management-programmet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon har också en bakgrund som friidrottare och ledare – och som dopingkontrollfunktionär i sex år.

Först och främst, vad är egentligen doping?
– Att man gör någonting otillåtet för att skaffa sig själv en fördel för att uppnå ett resultat eller en prestation. Det kan handla om att ta läkemedel eller om olika metoder. Vår målsättning är att det ska vara självklart för alla idrottsutövare att delta och tävla i en idrott fri från doping.

Hur vanligt är det att idrottare dopar sig?
– Det är inte vanligt bland elitidrottare. Varje år tar vi mellan 3 100 och 3 400 dopingtester på svenska idrottare. Runt en procent av dessa testas positivt och i de fall där testerna är positiva handlar flera av dem om okunskap, om att de inte har skaffat sig dispens eller om att de har tagit kosttillskott med förbjuden substans i.

Vilka idrottare är det ni väljer ut att testa?
– Framför allt elit och kommande elit, men vi lägger också fler tester på lägre nivå för att de yngre idrottarna ska lära sig hur det går till. Utgångspunkten är att vi kan testa vem som helst när som helst. Det finns ingen lägsta eller högsta ålder. Utöver det genomförs dessutom tester på föreningsägda gym.

Vilka idrotter testar ni?
– Vi gör en årlig provplanering då vi riskvärderar varje idrott utifrån flera olika faktorer. Vi tittar till exempel på dopinghistoriken inom idrotten, om det finns mycket pengar inom idrotten, effekten av användning av eventuella dopingpreparat och hur det internationella perspektivet ser ut.

Som aktiv ung idrottare – vad behöver man tänka på för att undvika att dopa sig?
– Framför allt att hålla koll på vad som är dopingklassat. Det ser man i den Röd-gröna listan på vår hemsida och som innehåller läkemedel som säljs i Sverige. Det är viktigt att man kontrollerar sina mediciner via listan, säger Linn Gustafsson och fortsätter:

– När man får en ny medicin är det viktigt att prata med sin läkare. Det är dock inte helt säkert att läkaren känner till vad som gäller för just den medicinen. Därför är det viktigt att komma ihåg att du själv alltid är ansvarig för vad du stoppar i dig och att du alltid ska dubbelkolla innan du börjar ta något. Är du osäker kan du alltid ringa till oss på Svensk Antidoping.

För att inte ta några som helst risker avråder Linn från att ta medicin som kommer från andra länder eller som man fått då man varit utomlands eftersom man då inte kan vara helt säker på vad medicinen innehåller.

– Behöver man ett läkemedel är det viktigt att kontrollera att den inte innehåller dopingklassade medel. Är man utomlands kanske man kan fundera över om det går att vänta tills man kommer hem. Det gäller att alltid vara försiktig.

Två dopinglistor

För att sprida kunskap om dopingreglerna och förhindra ofrivillig doping har Svensk Antidoping två kompletterande dopinglistor:

WADA:s dopinglista som utgör en del av själva regelverket och talar om vilka substanser och metoder som är förbjudna.
Den Röd-gröna listan. Den är inte någon dopinglista i juridisk mening utan ett hjälpmedel för att undvika läkemedel som innehåller dopingklassade substanser. I den listan är medicinerna indelade i tre grupper: gröna, gula och röda.

– Gröna betyder att de är ok att ta. Det kan till exempel vara Pulmicort (mot astma), Nasonex och Alvedon. Gula mediciner är tillåtna upp till ett visst gränsvärde. Ett exempel på en sådan är Symbicort (mot astma). Röda är lika med förbjudna preparat. Det kan vara Mollipect (hostmedicin), Bricanyl (astma) och Insulin (diabetes). Om man behöver använda en dopingklassad medicin går det att söka dispens för att få använda dem.

Att söka dispens för ett läkemedel kan man dock bara göra om den medicinen är det absoluta sistahandsalternativet. Dessutom har det betydelse vilken nivå man utövar sin idrott på. Är man på den högsta nivån går det att söka i förväg. På den lägre nivån kan man söka dispens retroaktivt (i efterhand).

– För att få dispens för en dopingklassad medicin måste man ha en utredd och fastställd diagnos. Ibland krävs det mycket historik och noggranna genomgångar. Men olika diagnoser kräver olika mycket underlag. Tre läkare är med och beslutar om varje dispens som beviljas.

Dispenser kan beviljas från en dag till tio år. Det är olika för olika diagnoser. Vanligast är att en dispens gäller i fyra år.

Vad gäller vid ett dopingtest?

Som idrottsutövare är det också viktigt att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har när det gäller dopingtester.

– Det är bra att veta hur en dopingkontroll går till innan man står där och ska bli testad första gången. Den som blir kallad hålls till exempel under ständig uppsikt från det att man blir kallad till dess att provet är taget. Går man inte med på det så kan man bli avstängd och då blir det en onödig dopingförseelse.

Viktigt att veta är också att alla aktiva under 18 år ska ha med sig en förtroendevald när de testas. Det kan till exempel vara en förälder, ledare eller en kompis. Den personen ska vara över 18 år. Befinner man sig utomlands när testet tas har man också rätt att ha med en tolk.

På Svensk Antidopings hemsida finns flera filmer, bland annat denna som visar alla steg i hur en kontroll går till:

Här är också ett inslag från SVT och SM-veckan, där Linn visar hur en dopingkontroll går till.

Kan man säga nej till att låta sig testas?
– Ja vi kan inte tvinga någon. Men gör man det så blir det ett ärende och då riskerar man bestraffning. Straffet kan bli att man stängs av från all organiserad idrott.

Vad behöver man veta och tänka på som ledare eller tränare när det gäller doping?
– Även de bör ha kännedom om de här sakerna. Till exempel bör de vara behjälpliga när någon har valts ut för att testas. Det kan vara att identifiera personen, hitta en lokal där testet kan genomföras och att vara förtroendeperson. Tyvärr möter dopingkontrollanterna ibland ledare och tränare som inte har de här kunskaperna och som inte vet vad reglerna säger. Det skapar förstås onödiga problem, men det kan även leda till att tränaren eller ledaren också blir bestraffad under dopingreglementet.

Webbaserade utbildningar

För föreningar finns en webbaserad utbildning – Vaccinera klubben – och för den enskilda aktive/ledaren finns utbildningen Ren vinnare. Dessa är anpassade för svenska förhållanden och innehåller uppdaterad information enligt nya internationella regler.

– Dessutom är det bra om föreningen gör en plan för och en policy kring hur man ska förhålla sig till dopingfrågor och sedan går igenom det med ledare och föräldrar, säger Linn.

Vad bör föräldrar veta?

Vad är viktigt att tänka på som förälder?
– Samma sak som tränarna. Det vill säga att vara lite insatt och veta hur en kontroll går till och att det är viktigt att följa funktionärernas instruktioner. Dessutom är det bra att ha koll på var barnen/ungdomarna tränar, vem de tränar med och hur de ser ut i kroppen. Om de tränar i miljöer där det förkommer dopingpreparat är risken större att de blir erbjudna preparat. Det är viktigt att komma ihåg att dopingpreparat även kan vara hälsofarligt, att man kan bli sjuk och få men för livet.

Att som förälder ha kunskap om vad som gäller kring kosttillskott och mat är också bra, menar Linn.

– I nuläget avråder vi helt från att använda kosttillskott eftersom det finns en kontamineringsrisk och en avsaknad av kontroller av sådana produkter. Det finns en risk att preparaten innehåller annat än det som står i innehållsförteckningen. Tyvärr ser vi många dopingfall kring kosttillskott.

För att undvika de riskerna är det enligt Linn bra om föreningar och föräldrar tar hjälp av en nutritionist som kan berätta om den aktive har några brister av något ämne och hur de istället kan få i sig det de behöver genom vanlig kost.

– Den bästa regeln är att avstå från att ta mediciner och kosttillskott om man är osäker, säger Linn.

Samma sak gäller så kallade energibars och energidrycker. De sorterar också under kosttillskotten.

– Då är det bättre är att göra egna drycker eller bars. Då vet man exakt vad de innehåller.

Vanliga vitaminer som säljs på apotek är inte högriskpreparat, men även med dessa finns det risk för doping.

På antidoping.se finns mycket information att hämta. Där finns filmer, broschyrer och mycket annat.

– Och kom ihåg, det går alltid att ringa till oss på Svensk Antidoping. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite, avslutar Linn Gustafsson.