Publicerat 2018-01-29

Kolhydrater har en direkt påverkan på förmågan till prestation både fysiskt och psykiskt. Det här Tränarpasset ägnar vi helt och hållet åt denna energikälla. Större delen av texten är hämtad ur boken Ät rätt när du tränar, av idrottsnutritionisterna Petra Lundström och Emma Lindblom. 

Alla rekommendationer om näringsintag vänder sig till personer i övre tonåren och vuxna. För barn finns inte så specifika rekommendationer.

Kolhydrater har ingen uppbyggande funktion, utan är framför allt en källa till energi. Alla kolhydrater som går att bryta ner blir förr eller senare glukos. Det är sammansättningen av kolhydrater i livsmedel som påverkar tiden det tar att bryta ner dem. Kolhydrater påverkar direkt förmågan till prestation både fysiskt och psykiskt.

Behovet av kolhydrater styrs framför allt av tre faktorer: typ av idrott, mängden muskelmassa samt hur länge och hur mycket man tränar. Tränar man hårt och flera gånger om dagen kan behovet vara cirka 1 000 gram kolhydrater (motsvaras av exempel 4 kg kokt pasta/ris) per dag. Det ska jämföras med en stillasittande individ som kanske har ett behov av 200 gram (motsvaras av exempel 770 g kokt pasta/ris) per dag. Det bästa sättet att beräkna behovet av kolhydrater är att räkna gram per kilo kroppsvikt och anpassa det efter typ och mängd av träning.

Muskler och kolhydratomsättning

Cirka 90 procent av kolhydraternas omsättning sker i musklerna. Med det menas både förmågan att ta upp kolhydrater i form av glukos och lagra det som glykogen. När musklerna arbetar bryts glykogen ned och omvandlas till ATP (Adenosintrifosfat), den kemiska energi som vi använder när vi utför exempelvis muskelarbete. Det glykogen som finns i musklerna kan bara användas lokalt av musklerna själva. Det innebär att muskler i benen inte kan låna av glykogenlagren i armarna när lagren tar slut.

Efter ett träningspass har muskeln en ökad kapacitet att ta upp och lagra kolhydrater. Därför är det viktigt att äta inom två timmar efter ett avslutat träningspass. Då har man förråd till nästa pass.

Varför har kolhydrater dåligt rykte?

Det finns många myter och felaktiga antaganden när det gäller kolhydrater.

Sant är att höga blodsockervärden är farligt. Det ”försockrar” (glykolyserar) proteiner i kroppen som då tappar sin funktion. Men motsatsen är inte bättre – om kroppen inte kan ”försockra” proteiner som behöver sockerkedjor tappar de sin funktion, exempelvis immunförsvaret.

Det är missvisande att generellt tala om kolhydrater som något man bör undvika, exempelvis i form av ris, pasta och bröd. Äter man för lite av kolhydratrika livsmedel riskerar man ett alltför lågt intag av energi. Man riskerar även att få för lite av vitaminer och mineraler som finns i kolhydratrika livsmedel. Oönskad viktuppgång beror på att man äter mer än vad man gör av med, exempelvis godis, kakor och läsk. Trots att sötsaker och läsk är energitäta ger de dålig mättnad. Det är  därför lätt att få i sig mer energi än vad man kan omsätta och överskottet lagras istället som fett.

Träningsmängd		Kolhydratintag i g/kg kroppsvikt/dag
Lätt	Lågintensiv träning	3-5 g/kg
Medel	Ett lättare träningsprogram, ca 1 tim/dag	5-7 g/kg
Hög	Uthållighet från medel till hög intensitet, 1-3 tim/dag	6-10 g/kg
Mycket hög	Extrem belastning, 4-5 tim/dag från medelhög till hög intensitet	8-12 g/kg

Hjärnan är en storkonsument av kolhydrater och den påverkas snabbt om den får för lite. Det innebär bland annat att förmågan till koncentration, koordination och inlärning försämras. Likaså förmågan att fatta beslut.

Träning och tillgänglighet av kolhydrater

Hur mycket kolhydrater som behövs beror helt och hållet på hur aktiv man är. Om man jämför en uthållighetsidrottare med en styrkeidrottare har uthållighetsidrottaren generellt ett högre behov av kolhydrater. Antalet gånger man tränar per dag och vad träningen består av är nästa fråga man ska ställa sig. Men det är inte bara träningen som räknas. Den totala dagliga aktiviteten måste räknas in. Någon cyklar flera kilometer eller promenerar med hunden förutom träningen, medan någon annan har ett stillasittande jobb. En generell regel är att ju mer man gör av med, desto mer kolhydrater behöver man äta.

Kolhydratintag under träning/tävling

Kolhydrater som tillförs under träning kan öka träningskapaciteten och förbättra prestationen. Men det är inte bara musklerna som drar fördel av kolhydrater, även för hjärnan är kolhydrater viktiga. Dels förbättras kommunikationen mellan hjärnan och muskler och dels påverkas olika delar (areor) i hjärnan. Dessa reglerar smak, tillfredsställelse/belöning vilket i sin tur påverkar beteende, motivation och förmågan att fatta beslut.

Det sistnämnda kan delvis förklara den positiva effekten av att skölja munnen med kolhydrater. Behovet av kolhydrater under träning påverkas av tid och intensitet. För träningspass mellan 45-60 min är det framför allt hjärnan som drar nytta av kolhydrater. Genom att skölja munnen med en kolhydratrik dryck eller tillföra en liten mängd kolhydrater kan man förbättra prestationen. Tränar man under 2-3 timmar behöver man cirka 60 gram per timme. Kolhydraterna kan vara i fast form, sportdryck eller gel.

Riktlinjer för kolhydratintag under träning/tävling är oberoende av kroppsvikten och nivån hos idrottaren.  Man kan därför säga att riktlinjerna är generella och gäller för de flesta idrottare. För träning/tävling över 2,5 timmar gäller generellt 90 gram per timme. Det är viktigt att påpeka att över 2,5 timmar behövs individuell rådgivning. Vid väldigt låg intensitet gäller inte ovanstående rekommendationer.

Tips:

• Kolhydratintaget behöver planeras parallellt med vätskeintaget. Kolhydratintag i form av bars eller geler har hög koncentration och behöver vätska för att kunna tas upp i tarmen.
• Om du är ovan, börja försiktigt för att undvika problem med magen. Det tar tid innan man vet vilken mängd man behöver och klarar av att absorbera.

Återhämtning och kolhydrater

Tränar man en gång om dagen behövs ingen särskild återhämtning (som här syftar på glykogeninlagring) i form av kolhydrater såvida det inte tar lång tid (över en timme) innan man äter efter träningen.

Tränar man två tunga pass om dagen är återhämtningsmål nödvändigt för att fylla på glykogenlagren inför nästa träningspass. För snabb återhämtning rekommenderas 1-1,2 g kolhydrater per kg kroppsvikt, en halvtimme till två timmar efter avslutat träningspass. För optimal glykogeninlagring krävs även en större måltid som lunch/middag inom två timmar efter träningspasset.

Rekommenderat kolhydratintag innan och under träning och tävling inom uthållighetsidrott på elitnivå

Generellt intag för att fylla på kolhydratförråden	Förberedelse för tävling < 90 min aktivitet	7-12 g/kg/dygn för dagligt behov
Kolhydratladdning	Förberedelse för tävling > 90 min aktivitet	36-48 tim innan hård träning/tävling, 10-12 g/kg/dygn
Innan tävling	60 min innan aktivitet	1-4 g/kg som tas 1-4 tim innan tävling
Under aktivitet	Tid < 45 min	Föreligger inget särskilt behov
Under aktivitet	Tid 45-60/75 min	Räcker med små mängder alternativt munsköljning
Under aktivitet	1-2,5 tim	30-60 g/tim
Uthållighetsträning/ lopp	>2,5-3 tim	Upp till 90 g/tim. Det är multipla kolhydrater (glukos och fruktos) som rekommenderas

Mycket är inte alltid bäst

En hög respektive låg tillgänglighet av kolhydrater kommer att påverka funktionen hos muskler, organ och centrala nervsystemet. Träningens periodisering bestämmer behovet och tidpunkten för intaget av kolhydrater. Under en högintensiv träningsperiod måste man öka mängden kolhydrater i måltiderna, samtidigt som man i samband med träning tillför kolhydrater via återhämtningsmål/ mellanmål. Långa träningspass kräver ett intag av kolhydrater även under träning. Tränar man mer än en gång per dag och passen ligger relativt nära varandra, är en snabb påfyllnad av glykogenlagren nödvändig. Bäst valuta ger de livsmedel som är rika på kolhydrater.

Ökar man intaget av kolhydrater dagar eller timmar innan ett tufft träningspass eller tävling ökar tillgängligheten. Tränar man högintensivt är mängden tillgängliga kolhydrater helt avgörande. Men det är lika viktigt att tillföra kolhydrater under långa lågintensiva pass. Under träning eller tävling anpassas intaget av kolhydrater till tiden och intensiteten på aktiviteten. Flera studier visar att kolhydrater i form av glukos och fruktos (multipla) ger bäst effekt.

Om författarna

Petra Lundström är doktorand vid Karolinska Institutet, tidigare ansvarig för idrottsnutrition på Riksidrottsförbundet. Hon är Sveriges första idrottsnutritionist (IOC Dip Sp Nut) diplomerad vid Internationella Olympiska Kommittén (IOC). Hon har en fil.lic. i medicinsk vetenskap och i botten har hon en dubbel master i medicinsk fysiologi och nutrition. Petra är specialiserad på sambandet mellan kost, träning och hälsa och hur det är kopplat till prestation. Hon är även certifierad fystränare, gruppinstruktör och personlig tränare, föreläser för landslag och tränare samt ger individuell rådgivning till idrottare.

Emma Lindblom jobbar med idrottsnutrition på Riksidrottsförbundet, är kostexpert i Runner’s World samt föreläser om kost, träning, hälsa och prestation samt ger individuella kostkonsultationer till elitidrottare, unga idrottare samt motionärer. Emma är idrottsnutritionist (IOC Dip Sp Nut) diplomerad vid Internationella Olympiska Kommittén (IOC) har en bachelor och master i Exercise Science och en post bacculerate degree i Nutrition från University of Houston, Texas. Emma är Registered Dietitian i USA och legitimerad dietist i Sverige. Hon har också ett flertal instruktörsutbildningar och är personlig tränare.

Läs mer

Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. I Ät rätt när du tränar får du lära dig mer om de vanligaste näringsämnena och hur mycket energi du behöver beroende på hur hårt du tränar. Du får även förslag på hur en dags meny kan se ut beroende på behov, samt tips på energirika mellanmål.  

Vill du läsa mer om kost i Tränarpasset hittar du två tidigare inlägg här:

Bra mat för unga idrottare

”Nu har vi tränat så nu kan vi äta!” – att förhålla sig till kost

Missa inga tränarpass!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl när det finns ett nytt tränarpass att läsa!

Fotot högst upp i Tränarpasset är taget av Katarina Löfgren till boken ”Ät rätt när du tränar” och får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd av SISU Idrottsböcker och fotografen.