Som idrottsutövare, tränare eller ledare kan du hamna i situationer där du snabbt behöver ta hand om en skada eller ett plötsligt sjukdomstillstånd. 

– En tränare har sällan eller aldrig tillgång till medicinsk kunnig personal vid träning och tävling, därför är det viktigt att kunna grunderna i första hjälpen (L-ABC). Med en riktig behandling kan dessa kunskaper både förkorta rehabiliteringstiden och vara livsavgörande vid vissa situationer, säger Thomas Lindholm, lärare på Bosöns idrottsfolkhögskola.

Med hjälp av Thomas Lindholm ger webbplatsen Akut skadebehandling dig kunskap om de vanligaste akuta skadorna och sjukdomstillstånd samt hur du behandlar dem. I det här Tränarpasset fokuserar vi på Första hjälpen/L-ABC, Hjärt-, lungräddning samt rygg-, nack- och skallskada men på webbplatsen behandlas fler skador och sjukdomstillstånd.

Första hjälpen (L-ABC)

L-ABC står för, Livsfarligt Läge, Andning, Blödning resp. Psykisk Chock /Cirkulationssvikt. L-ABC talar om i vilken ordning man ska prioritera olika skador vid en olycksplats. Det är mycket individuellt hur en person upplever en skadesituation/skadeplats. Det kan dessutom variera väldigt mycket från tillfälle till tillfälle hur en person reagerar vid ett olycksfall. Det är därför viktigt att många ledare har goda kunskaper inom L-ABC och att man inte förlitar sig på någon enskild person som ska kunna hantera alla olika olycksfall.

– Något som kan inträffa vid en olycka är att man hamnar i ett psykiskt chocktillstånd där man handlar väldigt irrationellt. Den som hamnar i psykisk chock kan till exempel avlägsna sig från skadeplatsen trots att personen är allvarligt skadad, men personen kan även bara sätta sig ner och vara helt tyst, trots sina skador, förklarar Thomas.

I filmen nedan går Thomas igenom L-ABC (ca 4 min)

Hjärt-, lungräddning

Hjärt-, lungräddning utförs genom växelvis 30 hjärtkompressioner mitt på personens bröstben och därefter 2 inblåsningar i personens mun, den så kallade mun-mot-mun-metoden. Vid hjärtkompressioner ska bröstkorgen tryckas ner minst 5 och som mest 6 centimeter. Det är viktigt att man släpper upp bröstbenet helt och hållet innan en ny kompression startar. Kompressionerna ska ske med en hastighet av minst 100 styck och som mest 120 styck per minut. Avbrott i kompressionerna ska endast göras vid inblåsningarna.

– Behandlingen fortsätter sedan oavbrutet tills ambulanspersonal tar över behandlingen eller personen vaknar till liv. Genom att ringa 112 och sätta på högtalarfunktionen, kan man få ett bra stöd under sin behandling, fortsätter Thomas.

I den här instruktionsfilmen går Thomas igenom Hjärt-, lungräddning (ca 5 min).

Barn-HLR
Det finns några skillnader på hur man utför HLR på barn eftersom de har en annan anatomi än vuxna. Det är vanligare med luftvägsstopp än hjärtstopp för barn.

Råd:

– Börja alltid med 5 inblåsningar

– 30 kompressioner – därefter 2 inblåsningar

– Tryck på nedre delen av bröstbenet, akta bröstbensspetsen

– Kompressionsdjup 5 cm för barn från 1 år till puberteten (4 cm barn 0-1 år)

– Släpp upp helt mellan varje kompression

– 100-120-takt på kompressionen

– Hårt underlag vid kompressioner

– Inblåsning ska ta 1 sek, tills bröstkorgen lyfter sig

Hjärtstartare
Hjärtstartare finns numera på allt fler arbetsplatser, idrottsplatser och andra allmänna platser. Med en hjärtstartare finns möjligheten att starta ett hjärta vid ett plötsligt hjärtstopp. Tiden från ett hjärtstopp till att en elstöt ges är helt avgörande om en persons liv går att rädda eller inte. Det är därför viktigt att någon hämtar hjärtstartaren så fort som möjligt. Larma även 112 så fort någon saknar andning eller att andningen är onormal eller bristfällig.

Här på webbplatsen Sveriges hjärtstartarregister ser du var det finns hjärtstartare i din omgivning.

Rygg-, nack- och skallskada

Skallskador
Slag mot huvudet eller fall med huvudet före ska alltid betraktas som allvarligt. Barns hjärna har större plasticitet och tål därför större smällar än vuxna utan att få hjärnskakning. Om barn får en hjärnskakning ska de dock vila dubbelt så lång tid som en vuxen.

– Det är inte ovanligt att den skadade vill fortsätta sin aktivitet och påstår sig därför må bättre än vad hen egentligen gör. Symptom på en hjärnskakning kan komma smygande efter två timmar och till och med två dygn efter skadetillfället. Även om spelaren inte har några symptom ska personen därför inte lämnas ensam de första 12 timmarna efter skadetillfället, berättar Thomas.

I den här filmen går Thomas igenom akut skadebehandling av huvudskada (Ca 1 min)

Vanliga kännetecken på en hjärnskakning är:

• Minneslucka
• Förvirring
• Synrubbning
• Hörselstörning
• Sluddrigt tal
• Svar med fördröjning
• Nedsatt balansförmåga
• Yrsel
• Frånvarande blick
• Huvudvärk
• Illamående och kräkningar
• Sänkt medvetande eller medvetslöshet
• Kramptillstånd

Efter en hjärnskakning ska den drabbade rehabiliteras enligt den så kallade ”Hjärntrappan”. Detta är en säker återgång efter en hjärnskakning.

Hjärntrappans regler:
• Det ska vara minst 24 timmars symptomfrihet innan fysisk aktivitet får påbörjas.
• Det ska vara minst 24 timmar mellan varje steg i hjärntrappan.
• Om den skadade får symptom efter under rehabilitering i hjärntrappan, ska aktiviteten avbrytas. Total hjärnvila ska återupptas tills symptomen försvunnit helt. Därefter ska personen vila ytterligare 24 timmars och kliva ner ett steg på hjärntrappan.
• Skulle symptom uppstå vid två tillfällen ska rehabiliteringen avbrytas och en ny medicinsk bedömning ska göras.

Rygg- och nackskador

Om du misstänker att det finns en risk för rygg- eller nackskador ska den drabbade ligga helt stilla. Förflyttning får ske endast om det föreligger ett livshotande läge (till exempel brand och/eller explosionsrisk). Då ska förflyttningen ske med hjälp av minst fyra personer. Dessa personer har till uppgift att se till att ryggen och nacken hålls rak under förflyttningen. Finns någon bår eller skiva ska den användas. Behandla den drabbade med största varsamhet och tillkalla sjukvårdshjälp.

Vanliga kännetecken vid rygg- och nackskador är:

• Smärta vid brottet
• Domningar och stickningar
• Förlamningar nedanför skadenivån
• Strålningar av smärta ut i armarna vid skador på halsryggraden
• Strålningar av smärta ut i benen vid skada på ländryggen
• Andningsstillestånd

I den här filmen berättar och visar Thomas hur du ska agera vid en rygg- eller nackskada (ca 1 min).

Akutbehandling av en misstänkt rygg- eller nackskada

• Fråga den skadade om hen kan röra händer, armar, fötter och ben.
• Utför känselkontroll i händer, armar, fötter och ben (genom att klämma/nypa försiktigt).
• Fråga om den skadade känner strålningar, domningar eller att det sticker i armar eller ben.
• Fråga om personen har en kraftig smärta i ryggraden (hals, bröst, länd)
• Kontrollera medvetande och andning med största försiktighet om det föreligger tveksamhet om den skadades tillstånd.
• Förebygg cirkulationssvikt genom att prata lugnt med den skadade. Bibehåll kroppsvärme vid behov genom att lägga en filt över personen.

Läs mer om rygg- och nackskador på 1177:s sida om ”pisksnärtskada”

Ta del av webbplatsen Akut Skadebehandling fullständiga innehåll för endast 75 kr!

Missa inte Tränarpasset – tips och fakta för dig som är tränare!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl varje gång vi lägger upp ett nytt tränarpass. Tränarpasset finns till för dig som är tränare för att du ska få kunskap och inspiration i din tränarvardag. Sprid gärna Tränarpasset till tränarkollegor och andra som du tror kan vara intresserade och hör gärna av dig till oss med feedback och förslag på ämnen som du vill att vi tar upp! Du når oss på info@sisuidrottsbocker.se