Alla inlägg av SISU Idrottsböcker

Varje tränare bör ha en grundläggande kunskap i första hjälpen!

Som idrottsutövare, tränare eller ledare kan du hamna i situationer där du snabbt behöver ta hand om en skada eller ett plötsligt sjukdomstillstånd. 

thomas-lindholmjpg-560x380

– En tränare har sällan eller aldrig tillgång till medicinsk kunnig personal vid träning och tävling, därför är det viktigt att kunna grunderna i första hjälpen (L-ABC). Med en riktig behandling kan dessa kunskaper både förkorta rehabiliteringstiden och vara livsavgörande vid vissa situationer, säger Thomas Lindholm, lärare på Bosöns idrottsfolkhögskola.

Med hjälp av Thomas Lindholm ger webbplatsen Akut skadebehandling dig kunskap om de vanligaste akuta skadorna och sjukdomstillstånd samt hur du behandlar dem. I det här Tränarpasset fokuserar vi på Första hjälpen/L-ABC, Hjärt-, lungräddning samt rygg-, nack- och skallskada men på webbplatsen behandlas fler skador och sjukdomstillstånd.

Huvudskada klar.jpg

Första hjälpen (L-ABC)

L-ABC står för, Livsfarligt Läge, Andning, Blödning resp. Psykisk Chock /Cirkulationssvikt. L-ABC talar om i vilken ordning man ska prioritera olika skador vid en olycksplats. Det är mycket individuellt hur en person upplever en skadesituation/skadeplats. Det kan dessutom variera väldigt mycket från tillfälle till tillfälle hur en person reagerar vid ett olycksfall. Det är därför viktigt att många ledare har goda kunskaper inom L-ABC och att man inte förlitar sig på någon enskild person som ska kunna hantera alla olika olycksfall.

– Något som kan inträffa vid en olycka är att man hamnar i ett psykiskt chocktillstånd där man handlar väldigt irrationellt. Den som hamnar i psykisk chock kan till exempel avlägsna sig från skadeplatsen trots att personen är allvarligt skadad, men personen kan även bara sätta sig ner och vara helt tyst, trots sina skador, förklarar Thomas.

I filmen nedan går Thomas igenom L-ABC (ca 4 min)

Hjärt-, lungräddning

Hjärt-, lungräddning utförs genom växelvis 30 hjärtkompressioner mitt på personens bröstben och därefter 2 inblåsningar i personens mun, den så kallade mun-mot-mun-metoden. Vid hjärtkompressioner ska bröstkorgen tryckas ner minst 5 och som mest 6 centimeter. Det är viktigt att man släpper upp bröstbenet helt och hållet innan en ny kompression startar. Kompressionerna ska ske med en hastighet av minst 100 styck och som mest 120 styck per minut. Avbrott i kompressionerna ska endast göras vid inblåsningarna.

– Behandlingen fortsätter sedan oavbrutet tills ambulanspersonal tar över behandlingen eller personen vaknar till liv. Genom att ringa 112 och sätta på högtalarfunktionen, kan man få ett bra stöd under sin behandling, fortsätter Thomas.

I den här instruktionsfilmen går Thomas igenom Hjärt-, lungräddning (ca 5 min).

Barn-HLR
Det finns några skillnader på hur man utför HLR på barn eftersom de har en annan anatomi än vuxna. Det är vanligare med luftvägsstopp än hjärtstopp för barn.

Råd:

– Börja alltid med 5 inblåsningar

– 30 kompressioner – därefter 2 inblåsningar

– Tryck på nedre delen av bröstbenet, akta bröstbensspetsen

– Kompressionsdjup 5 cm för barn från 1 år till puberteten (4 cm barn 0-1 år)

– Släpp upp helt mellan varje kompression

– 100-120-takt på kompressionen

– Hårt underlag vid kompressioner

– Inblåsning ska ta 1 sek, tills bröstkorgen lyfter sig

Hjärtstartare
Hjärtstartare finns numera på allt fler arbetsplatser, idrottsplatser och andra allmänna platser. Med en hjärtstartare finns möjligheten att starta ett hjärta vid ett plötsligt hjärtstopp. Tiden från ett hjärtstopp till att en elstöt ges är helt avgörande om en persons liv går att rädda eller inte. Det är därför viktigt att någon hämtar hjärtstartaren så fort som möjligt. Larma även 112 så fort någon saknar andning eller att andningen är onormal eller bristfällig.

Här på webbplatsen Sveriges hjärtstartarregister ser du var det finns hjärtstartare i din omgivning.

Rygg-, nack- och skallskada

Skallskador
Slag mot huvudet eller fall med huvudet före ska alltid betraktas som allvarligt. Barns hjärna har större plasticitet och tål därför större smällar än vuxna utan att få hjärnskakning. Om barn får en hjärnskakning ska de dock vila dubbelt så lång tid som en vuxen.

– Det är inte ovanligt att den skadade vill fortsätta sin aktivitet och påstår sig därför må bättre än vad hen egentligen gör. Symptom på en hjärnskakning kan komma smygande efter två timmar och till och med två dygn efter skadetillfället. Även om spelaren inte har några symptom ska personen därför inte lämnas ensam de första 12 timmarna efter skadetillfället, berättar Thomas.

I den här filmen går Thomas igenom akut skadebehandling av huvudskada (Ca 1 min)

Vanliga kännetecken på en hjärnskakning är:

  • Minneslucka
  • Förvirring
  • Synrubbning
  • Hörselstörning
  • Sluddrigt tal
  • Svar med fördröjning
  • Nedsatt balansförmåga
  • Yrsel
  • Frånvarande blick
  • Huvudvärk
  • Illamående och kräkningar
  • Sänkt medvetande eller medvetslöshet
  • Kramptillstånd

Efter en hjärnskakning ska den drabbade rehabiliteras enligt den så kallade ”Hjärntrappan”. Detta är en säker återgång efter en hjärnskakning.

Hjärntrappans regler:
• Det ska vara minst 24 timmars symptomfrihet innan fysisk aktivitet får påbörjas.
• Det ska vara minst 24 timmar mellan varje steg i hjärntrappan.
• Om den skadade får symptom efter under rehabilitering i hjärntrappan, ska aktiviteten avbrytas. Total hjärnvila ska återupptas tills symptomen försvunnit helt. Därefter ska personen vila ytterligare 24 timmars och kliva ner ett steg på hjärntrappan.
• Skulle symptom uppstå vid två tillfällen ska rehabiliteringen avbrytas och en ny medicinsk bedömning ska göras.

Rygg- och nackskador

Om du misstänker att det finns en risk för rygg- eller nackskador ska den drabbade ligga helt stilla. Förflyttning får ske endast om det föreligger ett livshotande läge (till exempel brand och/eller explosionsrisk). Då ska förflyttningen ske med hjälp av minst fyra personer. Dessa personer har till uppgift att se till att ryggen och nacken hålls rak under förflyttningen. Finns någon bår eller skiva ska den användas. Behandla den drabbade med största varsamhet och tillkalla sjukvårdshjälp.

Vanliga kännetecken vid rygg- och nackskador är:

• Smärta vid brottet
• Domningar och stickningar
• Förlamningar nedanför skadenivån
• Strålningar av smärta ut i armarna vid skador på halsryggraden
• Strålningar av smärta ut i benen vid skada på ländryggen
• Andningsstillestånd

I den här filmen berättar och visar Thomas hur du ska agera vid en rygg- eller nackskada (ca 1 min).

Akutbehandling av en misstänkt rygg- eller nackskada

  • Fråga den skadade om hen kan röra händer, armar, fötter och ben.
  • Utför känselkontroll i händer, armar, fötter och ben (genom att klämma/nypa försiktigt).
  • Fråga om den skadade känner strålningar, domningar eller att det sticker i armar eller ben.
  • Fråga om personen har en kraftig smärta i ryggraden (hals, bröst, länd)
  • Kontrollera medvetande och andning med största försiktighet om det föreligger tveksamhet om den skadades tillstånd.
  • Förebygg cirkulationssvikt genom att prata lugnt med den skadade. Bibehåll kroppsvärme vid behov genom att lägga en filt över personen.

Läs mer om rygg- och nackskador på 1177:s sida om ”pisksnärtskada”

1901

Ta del av webbplatsen Akut Skadebehandling fullständiga innehåll för endast 75 kr!

Missa inte Tränarpasset – tips och fakta för dig som är tränare!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl varje gång vi lägger upp ett nytt tränarpass. Tränarpasset finns till för dig som är tränare för att du ska få kunskap och inspiration i din tränarvardag. Sprid gärna Tränarpasset till tränarkollegor och andra som du tror kan vara intresserade och hör gärna av dig till oss med feedback och förslag på ämnen som du vill att vi tar upp! Du når oss på info@sisuidrottsbocker.se

 

Roligare träning med ickelinjär pedagogik

Att involvera den aktive i sitt eget lärande är en viktig del för att skapa engagemang och motivation. Du som tränare behöver skapa tid och möjlighet att låta varje enskild aktive själv får upptäcka, förstå och hitta vägar för att utvecklas i olika moment i sin idrott. Det är den aktive som äger sitt eget idrottande och sitt eget lärande, du som tränare agerar i bästa av världar som ett värdefullt stöd, guidning och motivator i denna process. Det kan t ex vara genom att låta de aktiva själva välja mellan olika material, olika avstånd eller uppställningar. Det kan även handla om att ställa frågor som gör att den aktive själv får tänka och komma fram till bästa möjliga lösning för dem.

Ickelinjär pedagogik är ett av flera synsätt som kan hjälpa dig som tränare att på ett bättre sätt förstå och stödja denna process.

Capoeira, träning, Malmö

Mark O`Sullivan gör en doktorsavhandling om pedagogik i barn- och ungdomsidrotten beskriver kortfattat icke-linjär pedagogik på följande sätt: ” – Det handlar inte om att lära ut utan om att skapa möjlighet för barnen att lära in”.

Icke-linjär pedagogik eller Nonlinear Pedagogy och är en pedagogik som är utvecklad av ett antal forskare för att skapa en ökad förståelse för komplexiteten och hur du kan hitta olika vägar för att lära dig saker och för att nå ett specifikt mål. Denna film (engelskt tal) ger dig en första introduktion i vad Nonlinear Pedagogy är.

Inom de flesta idrotter behöver de aktiva behärska olika motoriska färdigheter, såväl idrottsspecifika som mer idrottsövergripande. Och på något sätt behöver alla dessa olika färdigheter läras in. Med en ickelinjär pedagogik som grund kan du som tränare ta steget ifrån situationer där du själv lär ut olika delar och moment till att skapa de bästa förutsättningarna för dina aktiva att på egen hand lära in.

Icke-linjär pedagogik kan hjälpa till med ett värdefullt synsätt för att förstå människans rörelser och för att utforma effektiva träningsupplägg inom din idrott. Ett synsätt som tar hänsyn till den inbyggda komplexiteten i att lära sig rörelserelaterade färdigheter. En pedagogik som tittar på den som lär sig, inlärningsmiljön och tränaren som en del av ett komplext samspelande system.

Som filmen ovan visar finns det tre olika huvudgrupper:
• Uppgiftsrelaterade – som till exempel kan handla om regler, utrustningens storlek och antal spelare.
• Miljörelaterade – som till exempel kan handla om sociala relationer till den fysiska miljön som temperatur, underlag och ljusförhållanden.
• Individrelaterade – som till exempel kan handla om längd, vikt och kroppssammansättning men även om psykiska egenskaper som till exempel motivation, egen självbild och hur hen upplever och hanterar press och stress.

Reflektion:
Hur kan du dra nytta av detta synsätt i din tränarroll?
Hur kan du forma träningar som stimulerar och ger utrymme för den aktives eget lärande?

Ett konkret exempel från AIK Fotboll:
Mark 3 _DSC08561 (3)Mark O´Sullivan är ursprungligen från Irland, 1994 reste han till Sverige för att hälsa på några kompisar. Han skulle stanna i tre veckor, men blev kvar. Nu bor han i Sverige, är pappa till tre barn, forskar och jobbar med AIK ungdomsfotboll. Nedan ger han oss lite mer inblick i hur AIK Fotboll använder sig av icke-linjär pedagogik.

Vad innebär ditt jobb och hur använder du dig av icke-linjär pedagogik idag?
–  Mitt jobb handlar om att ge stöd till AIK:s strategi som går ut på att barnen ska må bra, att vi ska följa vissa dokument som följer FN:s barnkonvention och att vi ska få fler spelare till A-laget och U19, U17 och U16. Den icke-linjära pedagogiken kan hjälpa oss att förstå att vi ska jobba med individen där den är just nu. Att det exempelvis kan vara en fördel av att vara liten. Då får man hjälpa den spelaren att hitta lösningar och fundera över hur jag som tränare kan hjälpa den här spelaren att spela mot de stora spelarna, säger Mark.

Anser du att den här pedagogiken tillämpbar för alla idrotter, såväl individuella som lagidrotter?
– Det spelar ingen roll vilken idrott det handlar om. Jag har även jobbat med golf, basket och innebandy. Intresset är ganska stort, jag ska till USA och Kanada och jobba med det här. Det finns många tränare på elitnivå runt om i världen som jobbar så här.

Borlänge Bordtennisklubb, Träning, Barn
Foto: Daniel Eriksson 

Mark fortsätter: ”Det krävs ett mindshift ”
– När jag utbildar fotbollstränare brukar jag säga att vi ska hjälpa spelarna att utveckla förståelse för spelet och inte bara av spelet. Det är ett ”mindshift” som krävs. Det är svårare för att det kräver mer observation, men det är roligare att vara tränare. Det handlar inte om dig som tränare. Du ska jobba med någon som ska lära sig något. Det handlar inte om att lära ut utan att skapa möjlighet för barnen att lära in.

Och barnen då, tycker de också att det är roligare?
– I de samtal jag har haft med tränare i min forskning säger de att det är så kul. Barnen slutar att fråga om de kan spela en match. Istället spelar de massor av olika matcher – en mot en, två mot två och så vidare genom hela träningen. De är där för att spela fotboll, avslutar Mark O´Sullivan.

Färdighetsinlärning – med icke-linjär pedagogik

Färdighetsinlärning – med icke-linjär pedagogik är den första boken som förklarar detta viktiga förhållningssätt till färdighetsinlärning genom att presentera såväl de centrala teorierna som bästa praxis för aktiva, elever, tränare och lärare. Den första delen av boken beskriver processen kring färdighetsinlärning i allmänhet och hur rörelserelaterade färdigheter lärs in. Därefter får du lära dig vad ickelinjär pedagogik är och de mest betydelsefulla principerna för att utöva den till exempel vikten av individuell inlärning samt hur du kan utforma övningar utifrån begreppet constraints där de utgår ifrån de tre huvudgrupperna som nämns ovan: uppgift-, miljö- och individrelaterat. Dessutom trycker även denna pedagogik på vikten av att den aktive får möjlighet att lära sig olika moment och beteenden i miljöer som överensstämmer med de miljöer som de senare ska prestera i vilket kallas för representativ inlärningsdesign. Om dessa miljöer överensstämmer ökar chanserna till att du i slutänden lyckas prestera bättre.

Fotboll, IFK Göteborg, P05, Träning
Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN

För att våra aktiva ska må bra, känna att de har roligt och utvecklas är det viktigt att träning och tävling ska tillgodose tre viktiga behov hos den aktive: känslan av autonomi, kompetens och tillhörighet. Något som går hand i hand med icke-linjär pedagogik och ett av de avslutande kapitlen handlar om hur icke-linjär pedagogik kan stärka motivationen och leda till mer effektiva inlärningsstrategier.

Boken är en översättning av den engelska Nonlinear Pedagogy in Skill Acquisition: An introduction, publicerad av Routledge 2016. Den är en oumbärlig resurs för alla högskole- och universitetskurser som rör färdighetsinlärning, motorisk inlärning, idrottsvetenskap och idrottspedagogik, för idrottstränar- och idrottslärarutbildningar samt vid utformning av kursplaner i idrott och hälsa.

Läs mer om boken här>>
1420

TIPS! I SISU Idrottsutbildarnas idrottsövergripande tränarutbildning får du mer kunskap om dessa viktiga aspekter samt tips på hur du mer konkret kan arbeta med detta. Läs mer om dessa utbildningar genom att klicka här.

Lek med rörelseförståelse

1Rörelseförståelse, eller Physical literacy som det heter i många andra länder, är ett holistiskt förhållningssätt med fokus på lärande. Det handlar om att utveckla en människas fysiska, psykiska, sociala och idrottsliga förmågor, allt som behövs för att kunna, våga och vilja att vara aktiv under hela livet. I det här Tränarpasset berättar vi om vårt nya häfte Lek med rörelseförståelse, som visar hur du som ledare kan göra för att skapa rörelseglädje.

Tävla på nya sätt
Lek med rörelseförståelse visar att du med enkla förändringar i vanliga övningar och lekar kan få fler att vilja delta, utmanas och ha roligt tillsammans. Traditionellt är lekar ofta inriktade på att någon ska vinna.

kristin_ekblom_110 (002)
Kristin Ekblom

– Det är inget fel i sig men vi vill visa att man kan tävla på nya sätt och tona ner vinnaren. Vill vi få fler att tycka att det är kul att vara med är det viktigt. Häftet är litet och enkelt att ha med sig, säger Kristin Ekblom, projektledare Rörelsesatsning i skolan, på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Arbetsmetoden som presenteras kan du använda på alla lekar du vill.

– Vi ger förslag på 10 ganska vanliga lekar och beskriver hur man kan utveckla de. Vi ser inte att lek och rörelse har någon begränsning när det gäller ålder heller, därför kan materialet med anpassningar användas för alla åldrar, fortsätter Kristin Ekblom.

Likaså finns ingen kategorisering av vilka förmågor man övar på eftersom anpassningen och utveckling är kärnan i materialet och därför kan detta skifta beroende av vem eller vilka du leder.

Genom rörelseförståelse utvecklar individen sina förmågor inom alla de fyra delarna.

Utgå från förmågorna när du planerar en lek och fundera vad som är viktigt i utvecklingen av leken för att fler ska vilja, våga och kunna vara med.

Fysiska förmågor är bland annat snabbhet, styrka och koordination. Det får man genom att öva på grundmotoriska rörelser som att kasta, springa, klättra, hoppa eller balansera. Barn som klarar de här rörelserna får självförtroende och blir mer motiverade att röra sig.

Sociala förmågor handlar till exempel om samarbete och ledarskap, att förstå varandra. Vi kan låta deltagare vara med och ta ansvar, lära att det är okej att misslyckas. Då ökar både självförtroende och glädje.

Psykiska förmågor har att göra med tänkande och känslor. Det kan till exempel vara motivation, problemlösning och att kunna hantera vad vi känner. Inre driv och känslan av delaktighet ökar lusten att röra på sig.

Idrottsliga förmågor ingår också i rörelseförståelse. I lek lär vi oss regler, taktik och teknik. Och vi får känna på kulturen och begreppen från idrottens värld.

Så här är materialet upplagt

Först beskrivs leken, sedan utgår vi från följande rubriker:
Tänk på – Tips till dig som är ledare för att fler ska vilja, våga och kunna vara med i leken.
Varianter – Förslag på hur du som ledare kan förändra vanliga lekar så att de blir mer inkluderande och utmanande men ändå med utgångspunkt från grundleken.
Fråga deltagarna – För att få barnen mer motiverade är deras delaktighet viktig. Att samtala om vad som händer när man ändrar i leken är dessutom utvecklande. När det är dags att ta med barnen i planeringen får du som ledare avgöra.

Exempel på en av de 10 lekarna i häftet

banner_rörelseförståelse
Illustrationerna är gjorda av Susanne Fredelius

Deltagarna delas upp i lag. Uppgiften är att ta sig fram på olika sätt mellan start och mål för att där växla till en lagkompis.

Tänk på
-Gör många lag så ni slipper köbildning och åskådare.
-Skapa grupperna på olika sätt, till exempel genom att räkna ”ett, två, tre” eller att deltagarna ställer upp sig på led enligt födelsedagsordning på året, ålder eller bokstavsordning i namnet. Därefter delas de in i lag.
– Byt grupper ofta.
– Avdramatisera vinnaren.

Varianter
– Evighetsstafett är en variant av stafett som egentligen aldrig tar slut. Därför passar den bra om man vill att barnen lätt ska kunna hoppa in i leken. Dessutom bestämmer ni själva när den är slut. Stafetten genomförs i lag där respektive lag delas upp i två grupper som startar mittemot varandra och växlar till varandra.
– Sätt upp koner längs sträckan som barnen ska springa så att första personen välter konerna medan nästa person sätter upp dem.
– Gör olika banor för varje grupp eller starta på olika signaler.
– Lägg in olika material i stafetten för att utveckla och utmana, till exempel ärtpåse eller racket och boll. Låt barnen välja vad de vill använda när det är deras tur.

Fråga deltagarna
– Hur kan ni göra leken roligare?

 

High five.jpg

Projektet Rörelsesatsning i skolan står bakom Lek med rörelseförståelse
Riksidrottsförbundet har med start 2018 fått i uppdrag av regeringen att göra en satsning för mer rörelse i skolan.

Satsningen riktar sig till alla barn i årskurs F till 6, men framför allt de som inte rör på sig tillräckligt idag. Under de här åren skapar barn vanor som har stor inverkan på deras mående och även hälsa senare i livet. Om barnen börjar röra på sig tidigt är chansen större att deras intresse för rörelse ska bestå. Genom att inspirera barnen så att de kan fler rörelser blir det roligare och intresset för rörelse hela livet större. Vi vill tillsammans med skolorna förändra kulturen så att rörelse blir ett stående inslag under skoldagen med bland annat rörelsepauser och organiserade rastaktiviteter. Här kan du läsa mer om projektet.

I satsningen ingår att utbilda skolpersonal i rörelseförståelse, det var utifrån det behovet, att ha ett enkelt material där ledarskapet stod i centrum som häftet togs fram. Vi ville ta fram ett material som var enkelt och lätt att ta till sig. Förhoppningen är att många ledare nu kan ha användning av materialet!

Vi vet idag att fysisk aktivitet är bra för barns mående, för resultaten i skolan och för folkhälsan. Samtidigt visar forskningen att barn och unga rör sig för lite och är stillasittande en för stor del av dagen. I dag når bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna den rekommenderade nivån på 60 minuters fysisk aktivitet om dagen.

Vad är kopplingen till idrottsrörelsen?

– Rörelseförståelse är en viktig byggsten i den förändring idrottsrörelsen vill uppnå med Strategi 2025 – att så många som möjligt ska kunna vara med och idrotta så länge som möjligt, i en så bra verksamhet som möjligt. Det arbetet pågår nu inom många förbund och föreningar och intresset för att skapa nya former av tävling och träning är stort. Vi hoppas och tror att vi i framtiden kan vända kurvan och få fler barn och ungdomar att vilja röra på sig och att det intresset ska bestå hela livet, avslutar Kristin Ekblom.

Kommentarer från ledare, coacher och pedagoger som tagit del av  Lek med rörelseförståelse

”Häftet är verkligen en inspiration för att snabbt få nya idéer som utvecklar deltagarna på mina träningar”
Föreningsledare

”Lek med rörelseförståelse ger mig enkla tips hur jag kan tänka för att få med de som annars inte deltar i aktiviteter så ofta”
Rörelsecoach skola

” Jag tycker att häftet påminner mig om hur viktigt det är att involvera deltagarna och tillsammans utvecklar vi lekarna så att det blir roligare och mer utmanande för fler”
Fritidspedagog

Här kan du beställa materialet Lek med rörelseförståelse

1422

—————————————————————————

Idrottspsykologi – från elit till talang

Har du varit aktiv på elitnivå och är nu på väg mot en ny karriär där du vill verka som tränare/coach för andra aktiva? Eller är du fortfarande aktiv och vill fokusera på din egna personliga utveckling? Då är detta kursen för dig. Kursen är beteendevetenskapligt inriktad. Din idrottskarriär har givit dig kunskaper och erfarenheter som är ovärderliga för svensk idrott. I denna kurs får du du teoretiska verktyg som kompletterar dina erfarenheter, för att på så sätt utveckla din förmåga att omsätta dessa praktiskt med ett speciellt fokus på hur du kan arbeta med olika individer. Du får samtidigt möjlighet att ta del av andra elitidrottares perspektiv. Läs mer och ansök.

 

 

 

Ett ledarskap som skapar miljöer för att inkludera idrottare med NPF-diagnoser

Ditt ledarskap som tränare har en avgörande roll när det gäller att skapa goda träningsmiljöer där du möter varje enskild idrottare får möjlighet att må bra, har roligt och utvecklas. Mycket handlar om att lära känna varandra för att på så sätt bygga ett förtroende men också öka förståelsen för att utövarna är ingen homogen grupp utan varje människa har sitt sammanhang, sina förutsättningar, drivkrafter och behov.

Vissa är kanske är starka och explosiva här och nu men kanske har svårare med det sociala samspelet eller att hantera en vinst eller förlust. Någon annan kanske är mentalt stark men har utmaningar med att koordinera vissa övningsmoment eller läsa av spelförståelsen. Saker som förändras och utvecklas över tid. Genom att samtala och involvera idrottaren så skapar du som tränare bättre förutsättningar för att skapa en inspirerande och utvecklande miljö för alla.

Med det som utgångspunkt skapar vi också bättre förutsättningar för att alla, oavsett vem du är och hur du fungerar, ska känna sig inkluderade och som en del av träningsgruppen. Något som vi trycker extra mycket på och jobbar med i vår nya idrottsövergripande tränarutbildning. Läs mer om denna utbildning här.

Nedan har vi samlat en enklare guide och ”10-lista” med vad som är värdefullt att tänka på utifrån olika utgångspunkter.

Extra tips kring relationer, bemötande och feedback
1. Var tydlig med att tydliggöra värdegrunden, att alla är välkomna oavsett funktionsförmåga, kön, bakgrund, könsidentitet, religion och sexuell läggning etc och att vi tillsammans skapar ett tryggt klimat för varandra.

2. Lär känna utövaren utanför idrotten – vad tycker hen om att göra på sin fritid, håller hen på med andra idrotter eller aktiviteter, vad går hen i skolan, hur ser familjerelationen ut mm.

3. Se, möt och bekräfta varje enskild utövare.

4. Ge utövaren meningsfulla uppgifter som gör att de får hjälpa till såväl innan träningen startar som under träningens gång t ex bära konor, bygga en banan, förklara ett moment eller annat.

5. Låt utövaren få möjlighet att berätta vad hen själv upplever att hen utvecklat och blivit bättre på.

6. Skapa tillfälen där utövarna själva får ge beröm och feedback till varandra. Att få positiv feedback från sina träningskompisar är en härlig energi-boost.

7. Följ upp träningen tillsammans för att få en kort återkoppling på hur utövarna upplevt träningen, kan med fördel även göras enskilt vid återkommande tillfällen.

8. Om en utövare saknas på en träning – hör av dig och säg att ni saknade hen.

9. Var tydlig med information i såväl tal och skrift till föräldrar inför terminsstart, matcher, läger. Vad är det som gäller? Syfte och mål? Vem ansvarar för vad? Hur blir det konkret?

10. Involvera barnets eller ungdomens föräldrar i träningen – ta hjälp av dem med insatser där det behövs. Detta skapar förutsättningar för en god förståelse för varandra och en bättre samverkan.

 

I vårt arbete med att utveckla ett nytt utbildningsutbud och stöd till dig som tränare inom idrotten har vi utvecklat värdefulla samarbeten med andra aktörer. Ett av dessa samarbeten är tillsammans med Attentions Riksförbund inom deras projekt ”Idrott för alla”. Attention Riksförbund är en intresseorganisation för personer med NPF dvs. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, anhöriga och yrkesamma.

För att du som tränare ska skapa bra förutsättningar för att alla ska må bra, ha roligt och utvecklas på träningen bör du tänka på att skapa rutiner och struktur samt få en förståelse för värdet av feedback och hantering av känsloärlighet. I vårt samarbete med Attention Riksförbund har denna ”10-lista” lyfts som extra viktiga för att skapa goda förutsättningar för att få med och behålla idrottare med NPF-diagnoser.

Extra tips kring rutiner och struktur:
1. Ha tydliga rutiner och regler som alla utövare känner till

2. Skriv upp dagens planering någonstans – så att alla kan ta del av den

3. Använd en återkommande samlingsplats som alla utövare känner till

4. Dela upp barnen i mindre grupper

5. Undvik övningar eller moment som ger lång väntan – användsidoövningar

6. Använd rit-tavla för att visa övningar

7. Addera instruktioner stegvis i lekar, övningar och moment

8. När du har gett instruktioner: stäm av med utövarna på ett bra sätt så de vet vad de ska göra

9. Var tydlig med hur lång tid en övning ska ta

10. Informera tydligt och med framförhållning om saker ska förändras.

Extra tips kring motivation, feedback och känsloärlighet

 

Budskap: Det finns en koppling mellan våra tankar, känslor och beteende vilket innebär att de triggar varandra. Om du har en begränsad impulskontroll har du svårare att stoppa överföringen från en känsla eller tanke vilket gör att beteende kommer snabbare än hos andra som har den här impulskontrollen. Istället för att skälla på beteendet (barnet har inte haft förmågan att hindra det att uppstå) bekräfta känslan som är orsaken (jag förstår att du är frustrerad). Var tydlig med vilket beteende som inte var okej (men det är inte okej att knuffas) och försök tillsammans med barnet att hitta ett annat beteende att aktivera vid dessa situationer (tio snabba fötter på stället, gå och drick lite vatten/ta frisk luft etc.) Att lära sig nya saker kan vara utmanande, så barnet behöver troligen hjälp med att lära sig det nya beteendet.

I vårt samarbete med Riksförbundet Attention har SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet tagit fram ett utbildningsmaterial för tränare kring att möta idrottare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Ett utbildningsmaterial som är framtaget inom ramen för projektet Idrott för alla och som är finansierat av Allmänna arvsfonden.

Här hittar du det kostnadsfria utbildningsmaterialet: http://www.sisuidrottsbocker.se/npf

Vill din förening fördjupa er kunskap och/eller arbeta vidare med dessa frågor kontakta något av våra distrikt. De kan guida dig och din förening vidare. Du hittar kontaktuppgifter till våra distrikt här:

Läs mer om projektet Idrott för alla och Attentions arbete här: https://www.sisuidrottsutbildarna.se/Kontakt/hittadistriktochforbund/https://attention.se/idrottforalla/

 

Ett ledarskap som gör skillnad

Att leda andra människor är både kul och utmanande. I din tränarroll ska du bidra till dina utövares idrottsliga utveckling likväl som det är viktigt att du skapar tränings- och tävlingsmiljöer där utövarna känner sig trygga, mår bra och har roligt.

En person som har mycket kunskap på det här området är kanadensaren Jean Côté. Han är professor vid Queens University i Kanada och forskar om coaching och barn- och ungdomsidrott. Han och hans forskarkollegor har identifierat tre huvudområden som är viktiga i ett ledarskap:

Det professionella området handlar om att förstå den specifika tekniken och taktiken som området kräver.

Det interpersonella handlar om relationsskapande – att förstå och kommunicera med andra.

Det intrapersonella handlar om att förstå och utvärdera sig själv.

Här beskriver Jean Côté dessa tre områden (filmen är på engelska men textad på svenska):

Det Jean Côté och hans forskarteam lyfter fram i sina studier stämmer väl överens med det som SISU Idrottsutbildarna har valt att kalla för ett idé- och värderingsstyrt ledarskap och som genomsyrar SISU Idrottsutbildarnas idrottsövergripande utbildningsutbud.

Vad är ett idé- och värderingsstyrt ledarskap?

– Vi på SISU Idrottsutbildarna har valt att symbolisera det med en blomma med sex blomblad. Varje blad innehåller ett nyckelord som förhoppningsvis kan hjälpa tränare och ledare att reflektera över sitt ledarskap, säger Maria Ståhl, som är projektledare för SISU Idrottsutbildarnas idrottsövergripande tränarutbildningar.

– Alla de här nyckelorden kan du reflektera över både när det gäller ditt eget tränarskap och vad som genomsyrar ledarskapet i din förening, säger Maria Ståhl.

Engagemang handlar om att skapa sammanhang och situationer som engagerar utövarna över tid och för att det ska vara möjligt behöver du lära känna dina utövare och deras drivkrafter.

Mod kan handla om att våga nyfiket upptäcka och pröva nya saker, våga misslyckas samt mod att våga granska det ”givet tagna” och säga ifrån när det behövs.

Lärande handlar både om att skapa miljöer och sammanhang där dina utövare lär sig nya saker och att du som tränare kontinuerligt behöver fyller på med kunskap.

Stjälken på blomman – att ha ett normmedvetet perspektiv – vill betona vikten av att försöka förstå vilka normer, det vill säga osynliga regler och mönster, som påverkar oss och hur dessa både kan inkludera och exkludera människor.

Det idé- och värderingsstyrda ledarskapet på fyra minuter

Vad du som tränare kan göra

Vad kan du som tränare göra utifrån Jean Côtés forskning och det idé- och värderingsstyrda ledarskapet? Här kommer några tips:

  • Ta reda på vad din förening har för idé, värdegrund och vision och fundera på vad det betyder för dig i din tränarroll?
  • Fundera på vad värdegrunden kan betyda i konkreta handlingar? Vad bör du tänka extra på när du möter dina utövare och tränarkollegor?
  • Ta dig tid att lära känna dina utövare för att få en bättre förståelse för varje individs förutsättningar, behov och drivkrafter. Fråga utövaren.
  • Involvera dina utövare och låt dem få reflektera om vad de precis har gjort efter olika moment. Vad gick bra och vad ser de att de skulle kunna utveckla?
  • Ta dig tid att fundera över vad du utgår ifrån i ditt ledarskap? Hur tar det sig uttryck i din tränarroll? Fråga gärna dina utövare och tränarkollegor hur de uppfattar ditt ledarskap.
    Utifrån denna kunskap kan du fundera över vad du kan utveckla och förstärka i ditt ledarskap?
  • Ta några minuter i slutet på träningen och summera träningen tillsammans med dina utövare. Låt dem få berätta hur de har upplevt träningen. Det behöver inte ta lång tid, utan välj ut en eller två frågor.
  • Skapa rutinen att avsätta några minuter för dig själv efter varje träning för att fundera över:
    Vad gick bra? Vad skulle kunna utvecklas eller förändras till nästa gång? Hann jag se och uppmärksamma varje utövare idag? Varför, varför inte? Vad bör jag tänka på till nästa gång? Vad har jag själv lärt mig idag?

Lär dig mer

Centrum för Idrottsforskning har skrivit ett inlägg om Jean Côtés forskning som du kan läsa här: https://www.idrottsforskning.se/ledarstilen-som-far-ungdomar-att-vaxa/

Idrottens ledarskap tar upp olika aspekter av ledarskap, bland annat kan du läsa om det idé- och värderingsstyrda ledarskapet.

Två webbtips är Introduktionsutbildning för tränare och Inkluderande idrott.

SISU Idrottsutbildarnas Grundutbildning för tränare genomförs runt om i landet och du kan läsa mer om den här.

Flera idrottsförbund har idrottsanpassade tränarutbildningar som tar upp ledarskap anpassat till respektive idrott – exempelvis fotboll (läs mer på Fotbollsportalen) och innebandy (läs mer på Svenska Innebandyförbundets utbildningsportal). Så hör med din förening vilken tränarutbildning som du bör gå i första hand!

Fystränarutbildning på Bosön

Är du en aktiv tränare och känner ett behov av att vässa dina kunskaper inom fysisk träning?

Då är Idrottens fystränarutbildning (FTU) något för dig! Du får möjligheten att vidareutbilda dig i fysisk träning med inriktning på prestations- eller elitidrott för

ungdomar från cirka 15 år och för vuxna. Utbildningen är både praktiskt och teoretiskt inriktad med möjlighet till certifiering som idrottens fystränare. Läs mer och ansök.

Foto: Niklas Larsson / BILDBYRÅN

Missa inte Tränarpasset – tips och fakta för dig som är tränare!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl varje gång vi lägger upp ett nytt tränarpass. Tränarpasset finns till för dig som är tränare för att du ska få kunskap och inspiration i din tränarvardag. Sprid gärna Tränarpasset till tränarkollegor och andra som du tror kan vara intresserade och hör gärna av dig till oss med feedback och förslag på ämnen som du vill att vi tar upp! Du når oss på info@sisuidrottsbocker.se

Fotot högst upp i Tränarpasset: Håkan Flank

Våga yoga!

Publicerat 2019-03-05

Yogaträning är ett bra komplement till den vanliga idrottsträningen och tillför flera dimensioner som kanske inte alltid ingår i träningen i vanliga fall. Särskilt bra fungerar yogaträning för återhämtning, men den kan också göras riktigt tuff och utmanande för både styrka och rörlighet. Dessutom ger många övningar väldigt bra balansträning.

Till vår hjälp har vi denna gång Marian Papp, som forskar om yogaträningens effekter, håller kurser på bland annat Karolinska Institutet och är författare till Yogaträning för idrottare.

Marian Papp. Foto: Håkan Flank

– Ett av yogans mål är ökad självinsikt, och för att utveckla det är det viktigt att kunna observera och reflektera över hur det känns i kroppen. Min förhoppning är att yogaträningen ska hjälpa idrottare att förstå sin kropp bättre och att lära sig att känna in sin dagsform på ett tydligare sätt, säger Marian Papp.

Vad gäller för barn- och ungdomsträning, funkar yogaträning även för dem?

– En del övningar passar bra för barn från tioårsåldern och uppåt, med då rekommenderar jag det framför allt som fysisk träningsform. För äldre idrottare handlar yoga mycket om koncentration och meditation, men det blir lätt lite tråkigt och rastlöst för barn.

Många idrottare som använder yogaövningar regelbundet vittnar om ökad prestation, förbättring av hela kroppens fysiska funktion och en större medvetenhet och kroppen.

Emelie Wibron, innebandyspelare med både SM- och VM-medaljer på meritlistan, säger t ex så här i boken Yogaträning för idrottare (citatet är förkortat):

– Jag är övertygad om att yogan har förbättrat min prestation på innebandyplanen, framförallt genom att mitt löpsteg inte längre begränsas av min rörlighet på samma sätt som tidigare. För mig fungerar yoga även som aktiv återhämtning mellan tuffa träningspass och jag uppskattar lugnet jag känner under passen trots att vardagen som elitidrottare kan vara väldigt stressig ibland.

I Kalmar FF har spelare fått komplettera fotbollsträningen med yoga för att förbättra återhämtningen. Det gick nyligen att läsa hos Östra Småland, som här också visar hur det kan se ut, i ett webb-tv-inslag.

Hur får man in yoga i träningen?

Olika yogaövningar kan läggas in som uppvärmning, som återhämtning efter eller mellan träningspass eller kombineras till ett separat pass med fokus på djupare stretch, balans eller styrka – allt beroende på vilka övningar man väljer.

I sin bok tipsar Marian Papp om övningar som passar särskilt bra för olika, enskilda idrotter. Oavsett idrott är det dock bra med balansövningar som aktiverar djupa muskler, tränar balansen och har en lugnande funktion.

Här följer tre så kallade inversioner – uppochnervända övningar som ingår i yogaträning – som passar bra för såväl återhämtning som balansträning, styrka och närvaro. Den som är ovan bör bara stå några sekunder. Du får också en övning med sittande rotation och slutligen en beskrivning av ”Barnet” som passar bra som avslutningsövning. Dessa fem övningar kan med fördel göras i följd.

– Inversioner rekommenderar jag efter idrottsutövning och även på vilodagar. Inversioner kan också göras mer passivt, till exempel genom att hänga över en boll, säger Marian Papp.

Påfågeln

Varför? Påfågeln (underarmsstående) öppnar upp i nacke, bröstkorg och axlar och förhindrar stelhet i dessa områden. Samtidigt blir du stark i överkroppen och ryggen och tränar balansen.

Hur? Stå mot en vägg med underarmarna i golvet. Armbågarna ska vara på axelbredds avstånd och händerna i linje med armbågarna (eller håll händerna knäppta) och axlarna ska pressas bort från öronen. Sträck ut benen, gå inåt med fötterna så långt du kan och pressa underarmarna mot underlaget. Håll huvudet ovanför underlaget. Lyft upp det enda benet och kicka det upp mot väggen, växla ben och kom ner med ett ben i taget. Vila med böjda knän i barnets position (se beskrivning nedan), huvudet mot underlaget och armarna framåtsträckta.

Skulderstående

Varför? Stärker hållningsmuskler, core och rygg. Lugnande och sänker pulsen.

Hur? Ligg på rygg och pressa händerna mot golvet längs med sidan av kroppen och rulla över med benen böjda mot kroppen. Justera dina axlar och dra skuldrorna bort från axlarna mot midjan. Vrid överarmarna maximalt utåt, tummarna pekar utåt och handflatorna är vända uppåt mot taket. Flytta armbågarna närmare varandra så att de är ungefär i axelbredd. Sätt handflatorna mot bröstryggen så nära skulderbladen som möjligt och lyft benen och sätet uppåt. Pressa ner axlarna och armbågarna och pressa händerna in mot bröstryggen. Pressa ner överarmarna så att kroppen lyfts uppåt samtidigt som du pressar fötterna uppåt. Spänn framsidan av låren. Undvik för mycket tyngd på nacken gå inte så högt upp, du ska balansera på skuldrorna och inte på nacken.

Ut ur posen: Böj knäna mot pannan och håll emot med händerna genom att pressa neråt längs med sidan av kroppen (eller svårare: sträck armarna ovanför huvudet mot golvet). Rulla sakta ner, en kota i taget och vila med huvudet mot golvet en stund.

Plogen

Varför? Övar bland annat upp rörligheten mellan ryggkotorna och ryggens funktion.

Hur? Utgå från skulderstående och sätt fötterna i golvet ovanför huvudet (eller högre upp i luften eller mot en vägg). Forcera inte så du sträcker för mycket i nacken. Pressa ner armarna alternativt håll om yogamattans kanter eller håll händerna tajt knäppta bakom ryggen. Alternativt kan armarna hållas ovanför huvudet. Rulla sedan sakta ner kota för kota. Du kan stanna i posen 1-2 minuter eller arbeta dynamiskt. Du kan arbeta med inböjda tår eller med fotryggarna i golvet.  Du kan också hålla fötterna högre upp från golvet, exempelvis mot en vägg.

Sittande vridning

Varför? Fungerar neutraliserande för ryggraden.

Hur? Sitt helst på ett upphöjt underlag. Böj in höger knä och placera höger fot så nära sätet som möjligt. Pressa vänster armbåge mot utsidan av höger ben och vrid bröstkorgen åt höger med så rak rygg som möjligt. Pressa ner höger hand i underlaget så att du kan hålla ryggen rak. Sänk axlarna och rotera med bröstkorgen. Byt sida och vrid till vänster med vänster knä inböjt.

Barnet

Varför? Du låser framsidan av bröstkorgen och känner andningen mer på baksidan av kroppen, speciellt i bröstryggen. Sänker pulsen, har en lugnande effekt och fungerar som nedvarvare. Viktig övning som du kan använda för återhämtning och vilas mellan olika yogaövningar. Och du bör alltid göra den när du har gjort en inversion (uppochnervänd övning).

Hur? Sitt mot hälarna med ovansidan av foten mot golvet och sträck armarna framåt. Böjd dig framåt och pressa ihop mage och bröstkort så att de är så tätt ihop som möjligt. Dra samtidigt ljumskarna inåt och förläng hela framsidan av magen mot bröstbenet. Tyck ifrån med armarna så att du lägger mer vikt på hälarna. Förläng kroppens sidor och upplev hur de  små rörelserna på baksidan av ryggen känns för varje andetag, framför allt i bröstkorgen. Du kan också lägga armarna längst med sidan av kroppen. Slappna av i ansiktet.

Nyfiken på fler övningar?

Fler övningar och tips på vilka av dem som passar särskilt bra beroende på vilka idrotter du utövar, hittar du i Yogaträning för idrottare på sisuidrottsbocker.se.

Missa inte Tränarpasset – tips och fakta för dig som är tränare!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl varje gång vi lägger upp ett nytt tränarpass. Tränarpasset finns till för dig som är tränare för att du ska få kunskap och inspiration i din tränarvardag. Sprid gärna Tränarpasset till tränarkollegor och andra som du tror kan vara intresserade och hör gärna av dig till oss med feedback och förslag på ämnen som du vill att vi tar upp! Du når oss på info@sisuidrottsbocker.se

Utbilda dig på Bosön Idrottsfolkhögskola

Vill du studera för en karriär inom idrott, träning och hälsa? Nu är ansökan öppen för Bosön Idrottsfolkhögskolas eftergymnasiala yrkesutbildningar. Att studera på Bosön, mitt i idrotten, är ett perfekt vägval för den som önskar utbilda och förbereda sig för en karriär inom idrottsrelaterade yrken, träning och hälsa. Välj mellan Idrottskonsulent (2 år), Tränare för prestation (1 år) och Tränare för hälsa (1 år). Läs mer och ansök.

Fotona i det här Tränarpasset är tagna av Håkan Flank för Yogaträning för idrottare och får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd av SISU Idrottsböcker och fotografen.

Övningar för bättre samspel

Publicerat 2018-12-06

Oavsett om du är tränare eller ledare för barn, ungdomar eller vuxna i en lagidrott eller individuell idrott, så har du säkert själv upplevt eller insett hur viktigt det är att gruppen fungerar bra tillsammans. En väl sammansvetsad grupp känner trygghet och tillit till varandra och vågar därför mer.

Foto: Eurobild

– Om den enskilda individen i laget eller gruppen får växa och utveckla sin förmåga att på ett positivt sätt interagera med sina kamrater, så växer och utvecklas även laget och gruppen.

Det säger Sven-Gunnar Furmark, som är idrottslärare och specialpedagog och författare till den nya boken Bättre samspel – övningar för samarbete, ledarskap och kommunikation.

Samspelsövningarna har sin teoretiska och forskningsbaserade grund i det som kallas för Kooperativt lärande (Cooperative Learning). Den viktigaste grundprincipen i kooperativt lärande är att lärandet är strukturerat utifrån samarbete i små grupper och att uppgifterna konstrueras så att gruppmedlemmarna är positivt ömsesidigt beroende av varandra – alla behövs för att man ska kunna lösa uppgiften.

En av de mest positiva sakerna med kooperativt lärande är att det ökar möjligheter till att stärka relationerna i gruppen. För en del barn och ungdomar är de sociala relationerna det mest positiva med att komma till träningen.

– Utan goda relationer hämmas kunskapsutvecklingen. Genom samarbetsövningar i mindre grupper byggs broar mellan deltagarna som stärker hela gruppen. Tränaren kan alltså höja de ungas prestationer och kunskapsutveckling genom att arbeta med relationsstärkande aktiviteter, säger Sven-Gunnar Furmark.

Övningarna är medvetet konstruerade utifrån att alla behövs för att kunna lösa gruppens uppgift.

– Att alla ska kunna vara med är en förutsättning och ett mål med det kan ibland vara svårt att leva upp till det. För att klara målet är de flesta övningar konstruerade så att vara och en kan delta efter sin förmåga och det finns olika svårighetsgrader för en övning beroende på gruppens sammansättning, säger Sven-Gunnar Furmark.

Att dela in deltagarna i grupper

Du kan göra på lite olika sätt när du ska dela in deltagarna i grupper. Om grupperna består av 4-6 personer är det viktigt att det är du som bestämmer indelningen, annars blir det för mycket väljande av kompisar. I många av övningarna kan du med fördel börja med små grupper och stegvis öka gruppstorleken. Då ökar också utmaningsnivån.

När du gör övningar med 2-3 personer i respektive grupp kan du låta deltagarna själva gå ihop, men det är du som ska sätta ramarna, till exempel: ”Gå ihop två och två, men det måste vara någon som ni inte arbetat med tidigare idag.” ”Gå ihop med någon som har minst en bokstav i sitt förnamn som du också har.”

Alla övningar är konstruerade så att de uppfyller det övergripande syftet men varje övning betonar också ett antal underliggande syften, till exempel att fungera som uppvärmning eller som en del i ett fysträningspass.

Du kan arbeta med allt från kortare pass med 2-3 övningar på totalt 10-15 minuter, till längre pass på upp till 60 minuter. Det viktiga är inte hur långa passen är utan att du arbetar med samspelsövningar regelbundet. Du kan se påtagliga resultat redan efter några tillfällen med dessa övningar, med det är som med specifik idrottsträning – de bestående positiva resultaten kräver regelbunden träning.

Inget lärande utan reflektion

Att arbeta med samspelsövningar är en form av lärande – man lär sig samarbeta och kommunicera i en grupp. Att reflektera efter en övning behöver varken vara krångligt eller ta särskilt lång tid. Det enklaste sättet att lägga in reflektionsmoment är att ge grupperna i uppgift att diskutera den övning de just har gjort.

– Att lära sig ett analytiskt förhållningssätt är bra i väldigt många sammanhang, säger Sven-Gunnar Furmark. Ett tips är att en diskussion nästan aldrig kommer innehålla reflektion om inte du styr upp det. Gruppmedlemmarna vill gärna prata om vad som var kul, roliga situationer och så vidare och det är bra men det gäller också att få dem att titta tillbaka på hur de har löst uppgiften och hur de har fungerat som grupp. Fråga till exempel hur de löste uppgiften och om det gick bra eller dåligt och hur samarbetet fungerade.

Övningarna i boken är indelade i olika syften. Här är några övningar som är lämpliga för uppvärmning eller fysträning.

Jakten

Ålder: 9 år+
Antal deltagare: 12+
Gruppstorlek: 3-4

Uppgift:

Deltagarna går ihop tre och tre och bildar ”jägargrupper”. Varje jägargrupp utser i hemlighet 3-4 olika ”jaktbyten”. Det kan vara vem som helst bland deltagarna. Alla ingår i en jägargrupp och alla är också jaktbyten. När leken börjar så samarbetar jägargruppen för att fånga ett bytesdjur. Det sker genom att omringa och ta ihop händerna i en ring runt bytesdjuret. Så fort de fått ihop händerna betyder det att bytesdjuret är fångat, de släpper då händerna och fortsätter jakten på nästa byte. De ska alltså inte hålla fast bytesdjuret. De tre jägarna får inte hålla varandra i händerna medan de jagar utan ska röra sig fritt.

När en jägargrupp lyckats fånga sitt första bytesdjur ska de genast börja jaga sitt andra bytesdjur och så vidare. Så fort de har fångat alla sina i förväg planerade bytesdjur är gruppen klar och går ur leken. Bryt leken när en eller ett par jägargrupper är klara, och upprepa eventuellt leken.

Tips:

  • I snö blir övningen mycket jobbig och passar bra som konditionsträning.
  • Kör flera korta omgångar med cirka en halv minut vila mellan omgångarna. Då blir det en form av intervallträning.

Slangkull

Ålder: 8 år+
Antal deltagare: 10+
Gruppstorlek: 10+

Uppgift:

Markera ett lagom stort lekområde med koner. Ungefär en tredjedel av gruppen går ihop parvis och blir jägare, övriga blir ”byten” och rör sig en och en. Varje jägarpar håller i en slang. När ett jägarpar lyckas kulla ett byte, så tar bytet också tag i slangen, så att det blir tre jägare som jagar tillsammans. Vid nästa infångade byte (då det blir fyra på en slang) får de två bytena gå ihop och bilda ett nytt jägarpar (och hämta en slang hos handledaren).

Regler:

  • Kullning godkänns bara om samtliga jägare håller i slangen.
  • Springer ett byte utanför lekområdet är hen självtagen.

Varianter:

  • När ett byte blir taget så får en av de två jägarna bli byte, medan bytet blir ny jägare.
  • Du kan avbryta leken innan alla har blivit tagna och i stället leka den i flera korta omgångar, med byte av jägarpar.

Tigern

Ålder: 9 år+
Antal deltagare: 4+
Gruppstorlek: 4-5

Uppgift:

En gruppmedlem är ”tiger”, en annan är ”hjortkalv” och två-tre är ”vuxna hjortar”. Tigern ska försöka ta fast hjortkalven, och de vuxna hjortarna ska försöka skydd kalven genom att röra sig på ett sådant sätt att tigrarna inte kommer åt kalven. Tigrarna kan lyckas med uppgiften, antingen genom att ta kalven eller genom att hjortarna släpper taget om varandra. Upprepa övningen så att deltagarna får prova på samtliga roller.

Varianter:

  • Alla hjortar ställer sig bakom varandra, med kalven sist, och håller händerna på varandras axlar. Den hjort som står längst fram måste ha armarna korsade framför bröstet.
  • Hjortarna håller varandra i händerna.
  • De vuxna hjortarna står i armkrok vända mot kalven. Kalven får inte springa iväg utan måste befinna sig nära de vuxna hjortarna.
  • De vuxna hjortarna står vända från kalven med händerna på ryggen. Kalven måste befinna sig nära de vuxna hjortarna. Tigern får försöka träna sig mellan de vuxna hjortarna, men får inte springa på dem.

Triangelspring

Ålder: 8 år+
Antal deltagare: 12+
Gruppstorlek: var och en för sig

Illustration: Jonny Hallberg

Uppgift:

Deltagarna står i en ring och tänker i hemlighet på två kamrater i ringen, vilka som helst. Leken startar på din (handledarens) signal. Övningen går ut på att var och en ska placera sig på ett sätt som bildar en liksidig triangel med de två kamraterna man tänkt på.

Deltagarna går till att börja med och när det fungerar bra kan de röra sig lite fortare (springa).

Vid ”Stopp!” står alla stilla. Fråga några slumpvis utvalda personer vilka deras kamrater är, för att kolla hur de löst uppgiften.

Variant:

Deltagarna går ihop två och två, och arbetar parvis. De håller varandra i hand, i övrigt genomförs övningen som ovan.

130 övningar och samspelsteori

I boken Bättre samspel – övningar för samarbete, ledarskap och kommunikation får du mängder med övningar att väva in i träningen (eller för den delen i andra sammanhang där samspel mellan deltagare är viktigt!).

Här hittar du också några tidigare tränarpass med liknande teman:

Du vet väl att du alltid kan kontakta SISU Idrottsutbildarna om du har små eller stora frågor i din förening? Kontaktuppgifter till ditt närmaste distrikt hittar du på sisuidrottsutbildarna.se.

Missa aldrig Tränarpasset!

Lämna din e-postadress här (scrolla ner på sidan!) så får du ett mejl nästa gång Tränarpasset fylls på med ett nytt inlägg.

Alla foton är tagna av Håkan Flank till boken Bättre samspel. Fotona får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd av SISU Idrottsböcker och fotografen.

Ny tränarutbildning för alla

Publicerat 2018-10-12

Att vara tränare innebär att vara en viktig del av andras utveckling. Det är ofta väldigt kul och lärorikt och ger massor av energi tillbaka. Men det kan också vara ganska svårt. Ibland står man där och vet inte riktigt hur man ska komma vidare – men då finns SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker till din hjälp, för att stötta med kunskap, verktyg och inspiration!

I det här Tränarpasset vill vi helt enkelt tipsa dig om SISU Idrottsutbildarnas rykande färska tränarutbildning, som kommer att erbjudas runt om i hela landet oavsett vilken idrott du är tränare i: Grundutbildning för tränare. Den är gjord för att ge dig nya perspektiv på ledarskapet och en bra grund att stå på i din framtida tränarroll, vare sig du tränar barn, ungdomar eller vuxna.

Grundutbildning för tränare är öppen för alla men flera idrotter har egna, idrottsanpassade tränarutbildningar, så kolla med din förening!

Den nya utbildningen på knappt tre minuter

Svensk idrottsrörelse är en fantastisk arena som erbjuder ett brett utbud av idrotter som engagerar och motiverar massor av människor, unga som gamla, med olika bakgrund, drivkrafter, erfarenheter och kompetenser.

Idrottens mål är att engagera så många som möjligt, så länge som möjligt i så bra verksamhet som möjligt. Du som tränare är givetvis en helt avgörande del i det arbetet. När du går en utbildning får du möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter med fler!

Grundutbildning för tränare är en del av ett nytt utbud för tränare i flera steg:

Några röster från deltagare

”En mycket givande utbildning där man lär sig mycket teoretiskt men också får möjlighet att testa det praktiskt och utbyta erfarenheter med andra tränare med olika bakgrund.”

”Intresset för tränarrollen ökade markant och efter den här utbildningen känner jag hur viktig jag som tränare är i mina utövares hela liv, inte bara den idrottsliga delen.”

”Om du vill sätta ditt ledaruppdrag i en större kontext, bättre kunna fullfölja ditt uppdrag och berika dina redan existerande kunskaper med nya perspektiv, så är den här kursen för dig.”

”En bra perspektivbytande utbildning som breddar synen för dig som tränare. Bra om man vill ha tips och bli mer bekväm i sin tränarroll.”

Fem snabba tips

Nyfiken och vill veta mer?

Under utbildningen, som består av en fysisk träff och ett antal uppgifter som görs hemma i din förening, varvas teori med reflektion och samtal där du får möjlighet att koppla nyvunnen kunskap till din idrott och din roll som tränare. Du får även med dig en hel del praktiska exempel och tips.

Läs mer om Grundutbildning för tränare och var du hittar nästa utbildningstillfälle i ditt distrikt, här!

När du går utbildningen får du kurslitteraturen Idrottens träning och Idrottens ledarskap och inloggning till webbplatsen Grundutbildning för tränare. Böckerna finns också att köpa separat på sisuidrottsbocker.se.

 

Du vet väl att det också finns en kostnadsfri och webbaserad introduktionsutbildning för tränare, som du hittar här.

Tack för alla tips!

Tack för tips och förslag om kommande ämnen i Tränarpasset – mycket värdefullt och inspirerande! Nästa gång kommer du få övningar för bättre samspel.

Har du förslag på andra ämnen som du vill läsa om i Tränarpasset, mejla info@sisuidrottsbocker.se. Vi ser fram emot att höra av dig!

Vill du ha mejl vid uppdateringar?

Lämna din mejladress här så får du ett mejl varje gång det finns ett nytt tränarpass att ta del av.

Fotot högst upp i Tränarpasset: Bildbyrån. Fotot får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd.

Gruppdynamik i teori och praktik

Publicerat 2018-08-15

Att få till bra gruppsammanhållning kanske ses som självklart i klassiska lagidrotter, men även många andra idrotter där man tävlar i grupp men inte är lika beroende av varandra – till exempel golf, friidrott och tennis – lägger stor vikt vid sammanhållning och gemenskap. Varför? Ett tungt vägande skäl är att gruppsammanhållning ofta används synonymt med framgång.

I det här Tränarpasset lyfter vi fram några viktiga aspekter för att få till bra gruppdynamik – eller laganda, lagkänsla eller team spirit, som det också kan kallas. Innehållet kommer från boken Gruppdynamik inom idrott – Nycklar till världens bästa lag, som sammanfattar en stor mängd forskning och tar upp många aspekter av gruppsammanhållning.

Om du vill ha lite mer praktiska samarbetsövningar att använda på träningen, rekommenderar vi ett tidigare tränarpass: Övningar för bättre sammanhållning

Även i det här Tränarpasset finns konkreta tips på samma tema: God laganda – hur skapar man det?

Framgångsnycklar 

Några faktorer är tyngre och mer centrala än andra för att uppnå en bra gruppdynamik.

Att gruppmedlemmarna känner att de har meningsfulla roller och att de är villiga att göra vissa uppoffringar för gruppen är väsentligt. Ett gott kommunikationsklimat, där öppen och konstruktiv kommunikation tillsammans med uppmuntran och socialt stöd dominerar, är även det en ovärderlig grund att stå på. Dessutom är ett fungerande och kontinuerligt målsättningsarbete viktigt såväl för prestationen som för de rent sociala aspekterna.

Förutom kommunikationen, målsättningsarbetet och rollsättningen är följande punkter viktiga för tränare att tänka på:

Utveckla stolthet 

Att få gruppmedlemmarna att tro på sig själva och på gruppens samlade förmåga är viktigt. Här gäller det för tränaren att kontinuerligt bygga in förtroende och stolthet i den dagliga träningen och i mötet med de aktiva.

Förstärk gruppens identitet

Många lag hämtar sin kraft och styrka från symboler som till exempel matchtröjor. Detta även för att befästa sitt territorium. Känslan att man är unik, speciell och annorlunda än andra lag (på ett positivt sätt) går hand i hand med högre sammanhållning och kan förstärkas just genom symboler/maskotar eller speciella ritualer inför match eller på träning. Här är även de sociala aspekterna väsentliga för att stärka identiteten, som till exempel att ha gemensamma aktiviteter utanför idrotten.

Undvik smågrupper 

När aktiva går ihop i undergrupper finns risk att de isolerar sig från resten av gruppen och att det uppstår konflikter, speciellt om resultaten börjar gå emot. Att låta olika aktiva medvetet jobba tillsammans på träning eller bo ihop vid resor kan vara ett sätt att förhindra en alltför stark utveckling av negativa smågrupper.

Genomför regelbundna möten

Även om det inte finns någon direkt konflikt att lösa är det viktigt att man har möten med gruppen med jämna mellanrum för att låta alla vädra sina åsikter. Dessa möten kan förläggas i samband med taktikgenomgång före eller efter träning och bör vara inlagda som en naturlig del i vecko- eller månadsschemat.

Känn till gruppklimatet

Det är centralt att tränaren på nära håll följer gruppen och därmed får kunskaper om hur klimatet förändras och vad som händer i gruppen. Ett sätt att få insikt är att ta hjälp av de informella ledare som finns eller ett aktiv-råd som fungerar som en förlängd arm till tränaren vid träning och match/tävling.

Här är en kort film om gemenskap och delaktighet, som SISU Idrottsutbildarna har tagit fram. Tanken är att du kan titta på den med dina aktiva för att ni ska kunna prata vidare om frågan tillsammans.

Läs mer!

Innehållet i det här Tränarpasset kommer från Gruppdynamik inom idrott – Nycklar till världens bästa lag av Magnus Lindwall, Urban Johnson och Pär Rylander.

I Samarbetsövningar hittar du praktiska övningar och förslag på hur du kan lägga upp ett pass för att alla ska känna sig trygga och välkomna.

Du vet väl att du alltid kan ta hjälp av SISU Idrottsutbildarna för att komma vidare med små och stora frågor i din förening? Kontaktuppgifter till ditt distrikt hittar du på sisuidrottsutbildarna.se. Där kommer det också snart att finnas information om en ny tränarutbildning – Grundutbildning för tränare – som du kan gå oavsett idrott och ålder på de aktiva.

Tillsvidare kan du gå igenom en kostnadsfri och webbaserad introduktionsutbildning för tränare som du hittar här.

Vill du ha mejl när Tränarpasset uppdateras?

Lämna din mejladress här så får du ett mejl varje gång Tränarpasset publiceras med nya ämnen.

Du är alltid mycket välkommen att kontakta oss på info@sisuidrottsbocker.se med förslag på ämnen som skulle underlätta din tränarvardag. Vi ser fram emot att höra av dig!

Fotot högst upp i Tränarpasset: Bildbyrån. Fotot får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd.

Kvinnor och träning

Publicerat 2018-07-04

”En övervägande del av all idrottsforskning är gjord på män. Vi tillgodogör oss träning på liknande sätt oavsett kön, men det finns en del kunskaper inom fysiologi och anatomi som är specifika för kvinnor och som är viktiga att ta hänsyn till för att maximera prestationsförmågan och minska skaderisken”.

Det säger Lisbeth Wikström-Frisén, som är medicine doktor i idrottsmedicin och forskar inom området kvinnor och träning. Tillsammans med Anna Nordström som bland annat är docent i idrottsmedicin, har hon skrivit boken Kvinnor & träning.

Lisbeth Wikström-Frisén. Foto: Umeå Universitet

Skillnader mellan könen kan mest relateras till att en genomsnittlig man har en större kroppsstorlek än en genomsnittlig kvinna. När korrelation görs för storlek minskar skillnaderna eller försvinner helt, men den stora fysiologiska skillnaden är menstruationscykeln, det vill säga den cykliska variationen av könshormoner som sker varje månad hos kvinnor.

– Frågor kring kvinnans specifika fysiologi som exempelvis menstruation, har länge varit ett tabubelagt ämne. Man lägger upp träningsprogram över hela säsonger och följer formkurvor men enkla frågor som var idrottaren är i menstruationscykeln och om menstruationscykeln är regelbunden, upplevs som för privata, säger Lisbeth Wikström-Frisén.

Hormoner och deras påverkan på träningseffekt

Det finns mycket skrivet om generell träningslära för båda könen men det är först på senare tid som man har börjat diskutera hur menstruationscykelns hormoner kan påverka prestationen och effekten av träningen på ett positivt eller negativt sätt.

Med lite mer kunskap om de olika faserna i menstruations- eller p-pillercykeln och hur den individuella idrottaren mår i dessa olika faser kan idrottaren prova att maximera träningen utifrån sin egen cykel.

Man kan dela in menstruationscykeln i två faser: Follikelfasen pågår från den första blödningsdagen, dag 1 i cykeln, till ägglossningen. Lutealfasen följer efter ägglossningen fram till nästa menstruationsblödning.

Den ökade produktionen av östrogen startar ungefär vid dag 7 i follikelfasen och når sitt maximum strax före ägglossningen. Produktionen av progesteron når sin topp under mitten av lutealfasen, då östrogent hormon når sin andra topp under cykeln. I samband med menstruationsblödningen sjunker nivåerna av östrogen och progesteron.

Östrogen och progesteron anses ha en inverkan på träningseffekter hos kvinnor. Östrogent hormon som dominerar under de första två veckorna av menscykeln anses ha en uppbyggande (anabol) effekt och progesteron som dominerar under de sista två veckorna anses ha motsatt effekt (katabol).

Periodisering utifrån mensen – ett sätt att optimera träningen

De generella rekommendationerna för optimering av styrke- och konditionsträning är för båda könen är att periodisera träningen genom variationer i volym, intensitet och antalet träningstillfällen. Detta med stöd från forskning på manliga deltagare främst med fokus på hormonet testosteron. Uppbyggande effekter av testosteron, ett hormon som förekommer i större mängder hos män än hos kvinnor, är välkänt.

Östrogent hormon, som förekommer i större mängd hos kvinnor, är mycket mindre utforskat. Det finns dock viss kunskap om att östrogen har uppbyggande effekter vid träning. Därför är det dags att början tänka på hur träningen kan periodiseras med tanke på de cykliska hormonförändringar som sker i kvinnokroppen varje månad.

Nya forskningsresultat har visat att den som styrketränar under menstruationscykelns två första veckor kan få bättre effekt än den som förlägger styrketräningen till de två sista veckorna under sin menscykel.

Foto: http://www.hellstrom.com

Menstruationsstörningar hos idrottande kvinnor

Menstruationscykeln kan bland annat påverkas av stress, lågt kaloriintag eller hård träning med otillräcklig energitillförsel. Menstruationsstörningar hos tränande kvinnor kan variera mellan något oregelbundna cykler till menstruationsuppehåll (amenorré).

Träningsrelaterade menstruationsstörningar beror oftast på att energitillförseln inte är tillräcklig för träningsmängden. Det innebär ett stresstillstånd för kroppen, som riktar in sig på livsuppehållande funktioner. Detta tillstånd kan vara snabbt övergående om tillräcklig energi tillförs alternativt att träningsmängden minskar.

Det är viktigt att tillståndet åtgärdas eftersom energiunderskottet kan medföra negativa konsekvenser på lång sikt. Särskilt allvarligt är det med menstruationsstörningar som medför sänkta nivåer av östrogent hormon, vilket på sikt kan ge försämrad benhälsa och försämrad fertilitet.

PMS och träning

Mer än 75 procent av alla fertila kvinnor har upplevt en eller flera premenstruella symtom (PMS) vid något tillfälle. Dessa symtom karaktäriseras av en negativ sinnesstämning och/eller kroppsliga besvär under de sista två veckorna av menstruationscykeln (lutealfasen). Vad som orsakar PMS vet man idag inte helt säkert, men troligen är det så att vissa kvinnor är extra känsliga för de normala förändringarna av könshormonernas nivåer som sker under en menstruationscykel.

Det finns inte så många studier som har utvärderat om fysisk aktivitet/träning har någon effekt på PMS, men de studier som finns har visat en minskning av de negativa effekterna vid aerob träning, till exempel löpning.

P-piller har visat sig mildra fysiska symptom som bröstspänning och svullnad, men resultaten är motstridiga vad gäller påverkan på sinnesstämning, vilket anses bero på vilken typ av progesteron p-pillren innehåller.

P-pillers påverkan vid träning

P-piller är det mest förekommande preventivmedlet hos fertila kvinnor i europeiska länder, ca 30-45 procent använder p-piller. Hos idrottande kvinnor är p-piller ungefär lika vanligt som hos kvinnor som inte idrottar.

Trots att så många idrottande kvinnor använder p-piller finns det inte så många studier som har undersökt hur p-piller kan påverka prestation och träningseffekt. En viktig fråga för många idrottare är om p-piller kan medföra försämrad idrottslig prestation.

– Det finns inte så många studier på det här området än tyvärr, men de studier som finns visar ingen negativ påverkan. Det har inte heller kunnat påvisas att idrottande kvinnor som har haft regelbunden menstruation skulle gå upp i vikt efter start med p-piller, säger Lisbeth Wikström-Frisén.

– Däremot kan idrottare som har en menstruationsstörning som har orsakats av för låg energitillgång och för låga nivåer av östrogen få en positiv effekt i form av normaliserade hormonnivåer och en viss viktökning. Viktökningen hos dessa kvinnor har endast visat sig ha marginell påverkan på prestationen vilket är viktigt att påpeka för idrottaren och även tränaren och andra i träningsmiljön.

Kombinerade p-piller förekommer i monofasisk form, konstant tillförsel av hormoner i tabletterna, och i en trifasisk form, där hormontillförseln efterliknar en normal menstruationscykel. Vid periodiserad styrketräning utifrån p-pillercykeln har trifasiska p-piller studerats och visat samma mönster av positiva träningseffekter som periodiserad menstruationsstyrd träning.

Blodets betydelse vid träning

I jämförelse med män tenderar kvinnor generellt att ha mindre blodvolym, något färre röda blodkroppar och lägre nivå av hemoglobin (Hb) per röd blodkropp, vilket leder till en lägre total syretransport i blodet. För att behålla maximal syretransport ska därför blodbrist undvikas, och Hb och järnvärden ska vara på en optimal nivå för den tränande kvinnan för maximal prestation.

Vid blödning förlorar kroppen järn, då ökar kroppen bildningen av röda blodkroppar för att hålla uppe järnvärdet. Kroppen behöver järn för att bilda Hb till de röda blodkropparna. I kroppen finns ett extra järnförråd att ta av vid en blödning men när förrådet är tömt kan det inte bildas tillräckligt med röda blodkroppar.

Mensblödningar är den vanligaste orsaken till järnbristanemi i Sverige. Blodbrist kan uppstå på grund av för lite järn även om mensen inte är riklig. Då kan det bero på en nedsatt förmåga att ta upp järn från maten eller att kosten inte innehåller tillräckligt mycket järn.

Järnbristanemi på grund av att järn inte kan tas upp från maten kan bero på sjukdom i mag-tarmkanalen. Järnbristanemi medför ofta akut försämring av prestationen men kan även inverka negativt på möjligheten att tillgodogöra sig träningen på ett optimalt sätt på längre sikt. Det är viktigt att diagnostisera låga järndepåer eftersom även mild anemi kan försämra prestationen.

Det är oklart om idrottare har ett större järnbehov än de som inte idrottar men studier har visat att träning har kopplats till sänkta nivåer av lagrat järn.

Förskjuta menstruationen

Många kvinnor upplever låga buksmärtor, irritation över att koll på bindor och tamponger och risk för genomblödning. En del kan uppleva en känsla av trötthet, svullnad och lätt förstoppning. En del kan också uppleva att de blir mer andfådda och det tror man kan bero på lägre Hb-värde i samband med menstruationen.

– Idag finns det ingen säker forskning som säger att det skulle vara anledning att försöka undvika mens ur prestationssynpunkt vid en tävling eller match, men för en del kvinnor kan det upplevas som ett obehag att ha en pågående menstruation under en viktig tävling, match eller tungt träningsläger, säger Lisbeth Wikström-Frisén.

Om besvär av mens under tävling upplevs som mycket stora kan en tänkbar åtgärd vara att genom hormonell behandling skjuta upp menstruationen något med p-piller eller gulkroppshormon, så kallade gestagener. Om man är frisk, under 35 år och icke rökare kan man skjuta på en menstruation med hjälp av p-piller. Det är i så fall viktigt att veta vilken sorts p-piller som ska användas. Fråga en barnmorska på hälsocentralen om råd!

Lär dig mer!

Innehållet i det här Tränarpasset kommer från boken Kvinnor & träning som du kan läsa mer om och köpa hos SISU Idrottsböcker.

Du vet väl att du alltid kan ta hjälp av SISU Idrottsutbildarna för att komma vidare med små och stora frågor i din förening? Kontaktuppgifter till ditt distrikt hittar du på sisuidrottsutbildarna.se

Få ett mejl när det det finns nya tränarpass att läsa!

Lämna din mejladress här så får du ett mejl varje gång Tränarpasset publiceras med nya ämnen. Du är alltid mycket välkommen att kontakta oss på info@sisuidrottsbocker.se med förslag på ämnen som skulle underlätta din tränarvardag. Hoppas vi hörs!

Fotot högst upp i Tränarpasset är taget av John Hellström, http://www.hellstrom.com. Fotona i Tränarpasset får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd av fotografen och SISU Idrottsböcker.