Kategoriarkiv: Tränarskapet

Lek med rörelseförståelse

1Rörelseförståelse, eller Physical literacy som det heter i många andra länder, är ett holistiskt förhållningssätt med fokus på lärande. Det handlar om att utveckla en människas fysiska, psykiska, sociala och idrottsliga förmågor, allt som behövs för att kunna, våga och vilja att vara aktiv under hela livet. I det här Tränarpasset berättar vi om vårt nya häfte Lek med rörelseförståelse, som visar hur du som ledare kan göra för att skapa rörelseglädje.

Tävla på nya sätt
Lek med rörelseförståelse visar att du med enkla förändringar i vanliga övningar och lekar kan få fler att vilja delta, utmanas och ha roligt tillsammans. Traditionellt är lekar ofta inriktade på att någon ska vinna.

kristin_ekblom_110 (002)
Kristin Ekblom

– Det är inget fel i sig men vi vill visa att man kan tävla på nya sätt och tona ner vinnaren. Vill vi få fler att tycka att det är kul att vara med är det viktigt. Häftet är litet och enkelt att ha med sig, säger Kristin Ekblom, projektledare Rörelsesatsning i skolan, på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Arbetsmetoden som presenteras kan du använda på alla lekar du vill.

– Vi ger förslag på 10 ganska vanliga lekar och beskriver hur man kan utveckla de. Vi ser inte att lek och rörelse har någon begränsning när det gäller ålder heller, därför kan materialet med anpassningar användas för alla åldrar, fortsätter Kristin Ekblom.

Likaså finns ingen kategorisering av vilka förmågor man övar på eftersom anpassningen och utveckling är kärnan i materialet och därför kan detta skifta beroende av vem eller vilka du leder.

Genom rörelseförståelse utvecklar individen sina förmågor inom alla de fyra delarna.

Utgå från förmågorna när du planerar en lek och fundera vad som är viktigt i utvecklingen av leken för att fler ska vilja, våga och kunna vara med.

Fysiska förmågor är bland annat snabbhet, styrka och koordination. Det får man genom att öva på grundmotoriska rörelser som att kasta, springa, klättra, hoppa eller balansera. Barn som klarar de här rörelserna får självförtroende och blir mer motiverade att röra sig.

Sociala förmågor handlar till exempel om samarbete och ledarskap, att förstå varandra. Vi kan låta deltagare vara med och ta ansvar, lära att det är okej att misslyckas. Då ökar både självförtroende och glädje.

Psykiska förmågor har att göra med tänkande och känslor. Det kan till exempel vara motivation, problemlösning och att kunna hantera vad vi känner. Inre driv och känslan av delaktighet ökar lusten att röra på sig.

Idrottsliga förmågor ingår också i rörelseförståelse. I lek lär vi oss regler, taktik och teknik. Och vi får känna på kulturen och begreppen från idrottens värld.

Så här är materialet upplagt

Först beskrivs leken, sedan utgår vi från följande rubriker:
Tänk på – Tips till dig som är ledare för att fler ska vilja, våga och kunna vara med i leken.
Varianter – Förslag på hur du som ledare kan förändra vanliga lekar så att de blir mer inkluderande och utmanande men ändå med utgångspunkt från grundleken.
Fråga deltagarna – För att få barnen mer motiverade är deras delaktighet viktig. Att samtala om vad som händer när man ändrar i leken är dessutom utvecklande. När det är dags att ta med barnen i planeringen får du som ledare avgöra.

Exempel på en av de 10 lekarna i häftet

banner_rörelseförståelse
Illustrationerna är gjorda av Susanne Fredelius

Deltagarna delas upp i lag. Uppgiften är att ta sig fram på olika sätt mellan start och mål för att där växla till en lagkompis.

Tänk på
-Gör många lag så ni slipper köbildning och åskådare.
-Skapa grupperna på olika sätt, till exempel genom att räkna ”ett, två, tre” eller att deltagarna ställer upp sig på led enligt födelsedagsordning på året, ålder eller bokstavsordning i namnet. Därefter delas de in i lag.
– Byt grupper ofta.
– Avdramatisera vinnaren.

Varianter
– Evighetsstafett är en variant av stafett som egentligen aldrig tar slut. Därför passar den bra om man vill att barnen lätt ska kunna hoppa in i leken. Dessutom bestämmer ni själva när den är slut. Stafetten genomförs i lag där respektive lag delas upp i två grupper som startar mittemot varandra och växlar till varandra.
– Sätt upp koner längs sträckan som barnen ska springa så att första personen välter konerna medan nästa person sätter upp dem.
– Gör olika banor för varje grupp eller starta på olika signaler.
– Lägg in olika material i stafetten för att utveckla och utmana, till exempel ärtpåse eller racket och boll. Låt barnen välja vad de vill använda när det är deras tur.

Fråga deltagarna
– Hur kan ni göra leken roligare?

 

High five.jpg

Projektet Rörelsesatsning i skolan står bakom Lek med rörelseförståelse
Riksidrottsförbundet har med start 2018 fått i uppdrag av regeringen att göra en satsning för mer rörelse i skolan.

Satsningen riktar sig till alla barn i årskurs F till 6, men framför allt de som inte rör på sig tillräckligt idag. Under de här åren skapar barn vanor som har stor inverkan på deras mående och även hälsa senare i livet. Om barnen börjar röra på sig tidigt är chansen större att deras intresse för rörelse ska bestå. Genom att inspirera barnen så att de kan fler rörelser blir det roligare och intresset för rörelse hela livet större. Vi vill tillsammans med skolorna förändra kulturen så att rörelse blir ett stående inslag under skoldagen med bland annat rörelsepauser och organiserade rastaktiviteter. Här kan du läsa mer om projektet.

I satsningen ingår att utbilda skolpersonal i rörelseförståelse, det var utifrån det behovet, att ha ett enkelt material där ledarskapet stod i centrum som häftet togs fram. Vi ville ta fram ett material som var enkelt och lätt att ta till sig. Förhoppningen är att många ledare nu kan ha användning av materialet!

Vi vet idag att fysisk aktivitet är bra för barns mående, för resultaten i skolan och för folkhälsan. Samtidigt visar forskningen att barn och unga rör sig för lite och är stillasittande en för stor del av dagen. I dag når bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna den rekommenderade nivån på 60 minuters fysisk aktivitet om dagen.

Vad är kopplingen till idrottsrörelsen?

– Rörelseförståelse är en viktig byggsten i den förändring idrottsrörelsen vill uppnå med Strategi 2025 – att så många som möjligt ska kunna vara med och idrotta så länge som möjligt, i en så bra verksamhet som möjligt. Det arbetet pågår nu inom många förbund och föreningar och intresset för att skapa nya former av tävling och träning är stort. Vi hoppas och tror att vi i framtiden kan vända kurvan och få fler barn och ungdomar att vilja röra på sig och att det intresset ska bestå hela livet, avslutar Kristin Ekblom.

Kommentarer från ledare, coacher och pedagoger som tagit del av  Lek med rörelseförståelse

”Häftet är verkligen en inspiration för att snabbt få nya idéer som utvecklar deltagarna på mina träningar”
Föreningsledare

”Lek med rörelseförståelse ger mig enkla tips hur jag kan tänka för att få med de som annars inte deltar i aktiviteter så ofta”
Rörelsecoach skola

” Jag tycker att häftet påminner mig om hur viktigt det är att involvera deltagarna och tillsammans utvecklar vi lekarna så att det blir roligare och mer utmanande för fler”
Fritidspedagog

Här kan du beställa materialet Lek med rörelseförståelse

1422

—————————————————————————

Idrottspsykologi – från elit till talang

Har du varit aktiv på elitnivå och är nu på väg mot en ny karriär där du vill verka som tränare/coach för andra aktiva? Eller är du fortfarande aktiv och vill fokusera på din egna personliga utveckling? Då är detta kursen för dig. Kursen är beteendevetenskapligt inriktad. Din idrottskarriär har givit dig kunskaper och erfarenheter som är ovärderliga för svensk idrott. I denna kurs får du du teoretiska verktyg som kompletterar dina erfarenheter, för att på så sätt utveckla din förmåga att omsätta dessa praktiskt med ett speciellt fokus på hur du kan arbeta med olika individer. Du får samtidigt möjlighet att ta del av andra elitidrottares perspektiv. Läs mer och ansök.

 

 

 

Ett ledarskap som skapar miljöer för att inkludera idrottare med NPF-diagnoser

Ditt ledarskap som tränare har en avgörande roll när det gäller att skapa goda träningsmiljöer där du möter varje enskild idrottare får möjlighet att må bra, har roligt och utvecklas. Mycket handlar om att lära känna varandra för att på så sätt bygga ett förtroende men också öka förståelsen för att utövarna är ingen homogen grupp utan varje människa har sitt sammanhang, sina förutsättningar, drivkrafter och behov.

Vissa är kanske är starka och explosiva här och nu men kanske har svårare med det sociala samspelet eller att hantera en vinst eller förlust. Någon annan kanske är mentalt stark men har utmaningar med att koordinera vissa övningsmoment eller läsa av spelförståelsen. Saker som förändras och utvecklas över tid. Genom att samtala och involvera idrottaren så skapar du som tränare bättre förutsättningar för att skapa en inspirerande och utvecklande miljö för alla.

Med det som utgångspunkt skapar vi också bättre förutsättningar för att alla, oavsett vem du är och hur du fungerar, ska känna sig inkluderade och som en del av träningsgruppen. Något som vi trycker extra mycket på och jobbar med i vår nya idrottsövergripande tränarutbildning. Läs mer om denna utbildning här.

Nedan har vi samlat en enklare guide och ”10-lista” med vad som är värdefullt att tänka på utifrån olika utgångspunkter.

Extra tips kring relationer, bemötande och feedback
1. Var tydlig med att tydliggöra värdegrunden, att alla är välkomna oavsett funktionsförmåga, kön, bakgrund, könsidentitet, religion och sexuell läggning etc och att vi tillsammans skapar ett tryggt klimat för varandra.

2. Lär känna utövaren utanför idrotten – vad tycker hen om att göra på sin fritid, håller hen på med andra idrotter eller aktiviteter, vad går hen i skolan, hur ser familjerelationen ut mm.

3. Se, möt och bekräfta varje enskild utövare.

4. Ge utövaren meningsfulla uppgifter som gör att de får hjälpa till såväl innan träningen startar som under träningens gång t ex bära konor, bygga en banan, förklara ett moment eller annat.

5. Låt utövaren få möjlighet att berätta vad hen själv upplever att hen utvecklat och blivit bättre på.

6. Skapa tillfälen där utövarna själva får ge beröm och feedback till varandra. Att få positiv feedback från sina träningskompisar är en härlig energi-boost.

7. Följ upp träningen tillsammans för att få en kort återkoppling på hur utövarna upplevt träningen, kan med fördel även göras enskilt vid återkommande tillfällen.

8. Om en utövare saknas på en träning – hör av dig och säg att ni saknade hen.

9. Var tydlig med information i såväl tal och skrift till föräldrar inför terminsstart, matcher, läger. Vad är det som gäller? Syfte och mål? Vem ansvarar för vad? Hur blir det konkret?

10. Involvera barnets eller ungdomens föräldrar i träningen – ta hjälp av dem med insatser där det behövs. Detta skapar förutsättningar för en god förståelse för varandra och en bättre samverkan.

 

I vårt arbete med att utveckla ett nytt utbildningsutbud och stöd till dig som tränare inom idrotten har vi utvecklat värdefulla samarbeten med andra aktörer. Ett av dessa samarbeten är tillsammans med Attentions Riksförbund inom deras projekt ”Idrott för alla”. Attention Riksförbund är en intresseorganisation för personer med NPF dvs. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, anhöriga och yrkesamma.

För att du som tränare ska skapa bra förutsättningar för att alla ska må bra, ha roligt och utvecklas på träningen bör du tänka på att skapa rutiner och struktur samt få en förståelse för värdet av feedback och hantering av känsloärlighet. I vårt samarbete med Attention Riksförbund har denna ”10-lista” lyfts som extra viktiga för att skapa goda förutsättningar för att få med och behålla idrottare med NPF-diagnoser.

Extra tips kring rutiner och struktur:
1. Ha tydliga rutiner och regler som alla utövare känner till

2. Skriv upp dagens planering någonstans – så att alla kan ta del av den

3. Använd en återkommande samlingsplats som alla utövare känner till

4. Dela upp barnen i mindre grupper

5. Undvik övningar eller moment som ger lång väntan – användsidoövningar

6. Använd rit-tavla för att visa övningar

7. Addera instruktioner stegvis i lekar, övningar och moment

8. När du har gett instruktioner: stäm av med utövarna på ett bra sätt så de vet vad de ska göra

9. Var tydlig med hur lång tid en övning ska ta

10. Informera tydligt och med framförhållning om saker ska förändras.

Extra tips kring motivation, feedback och känsloärlighet

 

Budskap: Det finns en koppling mellan våra tankar, känslor och beteende vilket innebär att de triggar varandra. Om du har en begränsad impulskontroll har du svårare att stoppa överföringen från en känsla eller tanke vilket gör att beteende kommer snabbare än hos andra som har den här impulskontrollen. Istället för att skälla på beteendet (barnet har inte haft förmågan att hindra det att uppstå) bekräfta känslan som är orsaken (jag förstår att du är frustrerad). Var tydlig med vilket beteende som inte var okej (men det är inte okej att knuffas) och försök tillsammans med barnet att hitta ett annat beteende att aktivera vid dessa situationer (tio snabba fötter på stället, gå och drick lite vatten/ta frisk luft etc.) Att lära sig nya saker kan vara utmanande, så barnet behöver troligen hjälp med att lära sig det nya beteendet.

I vårt samarbete med Riksförbundet Attention har SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet tagit fram ett utbildningsmaterial för tränare kring att möta idrottare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Ett utbildningsmaterial som är framtaget inom ramen för projektet Idrott för alla och som är finansierat av Allmänna arvsfonden.

Här hittar du det kostnadsfria utbildningsmaterialet: http://www.sisuidrottsbocker.se/npf

Vill din förening fördjupa er kunskap och/eller arbeta vidare med dessa frågor kontakta något av våra distrikt. De kan guida dig och din förening vidare. Du hittar kontaktuppgifter till våra distrikt här:

Läs mer om projektet Idrott för alla och Attentions arbete här: https://www.sisuidrottsutbildarna.se/Kontakt/hittadistriktochforbund/https://attention.se/idrottforalla/

 

Ett ledarskap som gör skillnad

Att leda andra människor är både kul och utmanande. I din tränarroll ska du bidra till dina utövares idrottsliga utveckling likväl som det är viktigt att du skapar tränings- och tävlingsmiljöer där utövarna känner sig trygga, mår bra och har roligt.

En person som har mycket kunskap på det här området är kanadensaren Jean Côté. Han är professor vid Queens University i Kanada och forskar om coaching och barn- och ungdomsidrott. Han och hans forskarkollegor har identifierat tre huvudområden som är viktiga i ett ledarskap:

Det professionella området handlar om att förstå den specifika tekniken och taktiken som området kräver.

Det interpersonella handlar om relationsskapande – att förstå och kommunicera med andra.

Det intrapersonella handlar om att förstå och utvärdera sig själv.

Här beskriver Jean Côté dessa tre områden (filmen är på engelska men textad på svenska):

Det Jean Côté och hans forskarteam lyfter fram i sina studier stämmer väl överens med det som SISU Idrottsutbildarna har valt att kalla för ett idé- och värderingsstyrt ledarskap och som genomsyrar SISU Idrottsutbildarnas idrottsövergripande utbildningsutbud.

Vad är ett idé- och värderingsstyrt ledarskap?

– Vi på SISU Idrottsutbildarna har valt att symbolisera det med en blomma med sex blomblad. Varje blad innehåller ett nyckelord som förhoppningsvis kan hjälpa tränare och ledare att reflektera över sitt ledarskap, säger Maria Ståhl, som är projektledare för SISU Idrottsutbildarnas idrottsövergripande tränarutbildningar.

– Alla de här nyckelorden kan du reflektera över både när det gäller ditt eget tränarskap och vad som genomsyrar ledarskapet i din förening, säger Maria Ståhl.

Engagemang handlar om att skapa sammanhang och situationer som engagerar utövarna över tid och för att det ska vara möjligt behöver du lära känna dina utövare och deras drivkrafter.

Mod kan handla om att våga nyfiket upptäcka och pröva nya saker, våga misslyckas samt mod att våga granska det ”givet tagna” och säga ifrån när det behövs.

Lärande handlar både om att skapa miljöer och sammanhang där dina utövare lär sig nya saker och att du som tränare kontinuerligt behöver fyller på med kunskap.

Stjälken på blomman – att ha ett normmedvetet perspektiv – vill betona vikten av att försöka förstå vilka normer, det vill säga osynliga regler och mönster, som påverkar oss och hur dessa både kan inkludera och exkludera människor.

Det idé- och värderingsstyrda ledarskapet på fyra minuter

Vad du som tränare kan göra

Vad kan du som tränare göra utifrån Jean Côtés forskning och det idé- och värderingsstyrda ledarskapet? Här kommer några tips:

  • Ta reda på vad din förening har för idé, värdegrund och vision och fundera på vad det betyder för dig i din tränarroll?
  • Fundera på vad värdegrunden kan betyda i konkreta handlingar? Vad bör du tänka extra på när du möter dina utövare och tränarkollegor?
  • Ta dig tid att lära känna dina utövare för att få en bättre förståelse för varje individs förutsättningar, behov och drivkrafter. Fråga utövaren.
  • Involvera dina utövare och låt dem få reflektera om vad de precis har gjort efter olika moment. Vad gick bra och vad ser de att de skulle kunna utveckla?
  • Ta dig tid att fundera över vad du utgår ifrån i ditt ledarskap? Hur tar det sig uttryck i din tränarroll? Fråga gärna dina utövare och tränarkollegor hur de uppfattar ditt ledarskap.
    Utifrån denna kunskap kan du fundera över vad du kan utveckla och förstärka i ditt ledarskap?
  • Ta några minuter i slutet på träningen och summera träningen tillsammans med dina utövare. Låt dem få berätta hur de har upplevt träningen. Det behöver inte ta lång tid, utan välj ut en eller två frågor.
  • Skapa rutinen att avsätta några minuter för dig själv efter varje träning för att fundera över:
    Vad gick bra? Vad skulle kunna utvecklas eller förändras till nästa gång? Hann jag se och uppmärksamma varje utövare idag? Varför, varför inte? Vad bör jag tänka på till nästa gång? Vad har jag själv lärt mig idag?

Lär dig mer

Centrum för Idrottsforskning har skrivit ett inlägg om Jean Côtés forskning som du kan läsa här: https://www.idrottsforskning.se/ledarstilen-som-far-ungdomar-att-vaxa/

Idrottens ledarskap tar upp olika aspekter av ledarskap, bland annat kan du läsa om det idé- och värderingsstyrda ledarskapet.

Två webbtips är Introduktionsutbildning för tränare och Inkluderande idrott.

SISU Idrottsutbildarnas Grundutbildning för tränare genomförs runt om i landet och du kan läsa mer om den här.

Flera idrottsförbund har idrottsanpassade tränarutbildningar som tar upp ledarskap anpassat till respektive idrott – exempelvis fotboll (läs mer på Fotbollsportalen) och innebandy (läs mer på Svenska Innebandyförbundets utbildningsportal). Så hör med din förening vilken tränarutbildning som du bör gå i första hand!

Fystränarutbildning på Bosön

Är du en aktiv tränare och känner ett behov av att vässa dina kunskaper inom fysisk träning?

Då är Idrottens fystränarutbildning (FTU) något för dig! Du får möjligheten att vidareutbilda dig i fysisk träning med inriktning på prestations- eller elitidrott för

ungdomar från cirka 15 år och för vuxna. Utbildningen är både praktiskt och teoretiskt inriktad med möjlighet till certifiering som idrottens fystränare. Läs mer och ansök.

Foto: Niklas Larsson / BILDBYRÅN

Missa inte Tränarpasset – tips och fakta för dig som är tränare!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl varje gång vi lägger upp ett nytt tränarpass. Tränarpasset finns till för dig som är tränare för att du ska få kunskap och inspiration i din tränarvardag. Sprid gärna Tränarpasset till tränarkollegor och andra som du tror kan vara intresserade och hör gärna av dig till oss med feedback och förslag på ämnen som du vill att vi tar upp! Du når oss på info@sisuidrottsbocker.se

Fotot högst upp i Tränarpasset: Håkan Flank

Ny tränarutbildning för alla

Publicerat 2018-10-12

Att vara tränare innebär att vara en viktig del av andras utveckling. Det är ofta väldigt kul och lärorikt och ger massor av energi tillbaka. Men det kan också vara ganska svårt. Ibland står man där och vet inte riktigt hur man ska komma vidare – men då finns SISU Idrottsutbildarna och SISU Idrottsböcker till din hjälp, för att stötta med kunskap, verktyg och inspiration!

I det här Tränarpasset vill vi helt enkelt tipsa dig om SISU Idrottsutbildarnas rykande färska tränarutbildning, som kommer att erbjudas runt om i hela landet oavsett vilken idrott du är tränare i: Grundutbildning för tränare. Den är gjord för att ge dig nya perspektiv på ledarskapet och en bra grund att stå på i din framtida tränarroll, vare sig du tränar barn, ungdomar eller vuxna.

Grundutbildning för tränare är öppen för alla men flera idrotter har egna, idrottsanpassade tränarutbildningar, så kolla med din förening!

Den nya utbildningen på knappt tre minuter

Svensk idrottsrörelse är en fantastisk arena som erbjuder ett brett utbud av idrotter som engagerar och motiverar massor av människor, unga som gamla, med olika bakgrund, drivkrafter, erfarenheter och kompetenser.

Idrottens mål är att engagera så många som möjligt, så länge som möjligt i så bra verksamhet som möjligt. Du som tränare är givetvis en helt avgörande del i det arbetet. När du går en utbildning får du möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter med fler!

Grundutbildning för tränare är en del av ett nytt utbud för tränare i flera steg:

Några röster från deltagare

”En mycket givande utbildning där man lär sig mycket teoretiskt men också får möjlighet att testa det praktiskt och utbyta erfarenheter med andra tränare med olika bakgrund.”

”Intresset för tränarrollen ökade markant och efter den här utbildningen känner jag hur viktig jag som tränare är i mina utövares hela liv, inte bara den idrottsliga delen.”

”Om du vill sätta ditt ledaruppdrag i en större kontext, bättre kunna fullfölja ditt uppdrag och berika dina redan existerande kunskaper med nya perspektiv, så är den här kursen för dig.”

”En bra perspektivbytande utbildning som breddar synen för dig som tränare. Bra om man vill ha tips och bli mer bekväm i sin tränarroll.”

Fem snabba tips

Nyfiken och vill veta mer?

Under utbildningen, som består av en fysisk träff och ett antal uppgifter som görs hemma i din förening, varvas teori med reflektion och samtal där du får möjlighet att koppla nyvunnen kunskap till din idrott och din roll som tränare. Du får även med dig en hel del praktiska exempel och tips.

Läs mer om Grundutbildning för tränare och var du hittar nästa utbildningstillfälle i ditt distrikt, här!

När du går utbildningen får du kurslitteraturen Idrottens träning och Idrottens ledarskap och inloggning till webbplatsen Grundutbildning för tränare. Böckerna finns också att köpa separat på sisuidrottsbocker.se.

 

Du vet väl att det också finns en kostnadsfri och webbaserad introduktionsutbildning för tränare, som du hittar här.

Tack för alla tips!

Tack för tips och förslag om kommande ämnen i Tränarpasset – mycket värdefullt och inspirerande! Nästa gång kommer du få övningar för bättre samspel.

Har du förslag på andra ämnen som du vill läsa om i Tränarpasset, mejla info@sisuidrottsbocker.se. Vi ser fram emot att höra av dig!

Vill du ha mejl vid uppdateringar?

Lämna din mejladress här så får du ett mejl varje gång det finns ett nytt tränarpass att ta del av.

Fotot högst upp i Tränarpasset: Bildbyrån. Fotot får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd.

Gruppdynamik i teori och praktik

Publicerat 2018-08-15

Att få till bra gruppsammanhållning kanske ses som självklart i klassiska lagidrotter, men även många andra idrotter där man tävlar i grupp men inte är lika beroende av varandra – till exempel golf, friidrott och tennis – lägger stor vikt vid sammanhållning och gemenskap. Varför? Ett tungt vägande skäl är att gruppsammanhållning ofta används synonymt med framgång.

I det här Tränarpasset lyfter vi fram några viktiga aspekter för att få till bra gruppdynamik – eller laganda, lagkänsla eller team spirit, som det också kan kallas. Innehållet kommer från boken Gruppdynamik inom idrott – Nycklar till världens bästa lag, som sammanfattar en stor mängd forskning och tar upp många aspekter av gruppsammanhållning.

Om du vill ha lite mer praktiska samarbetsövningar att använda på träningen, rekommenderar vi ett tidigare tränarpass: Övningar för bättre sammanhållning

Även i det här Tränarpasset finns konkreta tips på samma tema: God laganda – hur skapar man det?

Framgångsnycklar 

Några faktorer är tyngre och mer centrala än andra för att uppnå en bra gruppdynamik.

Att gruppmedlemmarna känner att de har meningsfulla roller och att de är villiga att göra vissa uppoffringar för gruppen är väsentligt. Ett gott kommunikationsklimat, där öppen och konstruktiv kommunikation tillsammans med uppmuntran och socialt stöd dominerar, är även det en ovärderlig grund att stå på. Dessutom är ett fungerande och kontinuerligt målsättningsarbete viktigt såväl för prestationen som för de rent sociala aspekterna.

Förutom kommunikationen, målsättningsarbetet och rollsättningen är följande punkter viktiga för tränare att tänka på:

Utveckla stolthet 

Att få gruppmedlemmarna att tro på sig själva och på gruppens samlade förmåga är viktigt. Här gäller det för tränaren att kontinuerligt bygga in förtroende och stolthet i den dagliga träningen och i mötet med de aktiva.

Förstärk gruppens identitet

Många lag hämtar sin kraft och styrka från symboler som till exempel matchtröjor. Detta även för att befästa sitt territorium. Känslan att man är unik, speciell och annorlunda än andra lag (på ett positivt sätt) går hand i hand med högre sammanhållning och kan förstärkas just genom symboler/maskotar eller speciella ritualer inför match eller på träning. Här är även de sociala aspekterna väsentliga för att stärka identiteten, som till exempel att ha gemensamma aktiviteter utanför idrotten.

Undvik smågrupper 

När aktiva går ihop i undergrupper finns risk att de isolerar sig från resten av gruppen och att det uppstår konflikter, speciellt om resultaten börjar gå emot. Att låta olika aktiva medvetet jobba tillsammans på träning eller bo ihop vid resor kan vara ett sätt att förhindra en alltför stark utveckling av negativa smågrupper.

Genomför regelbundna möten

Även om det inte finns någon direkt konflikt att lösa är det viktigt att man har möten med gruppen med jämna mellanrum för att låta alla vädra sina åsikter. Dessa möten kan förläggas i samband med taktikgenomgång före eller efter träning och bör vara inlagda som en naturlig del i vecko- eller månadsschemat.

Känn till gruppklimatet

Det är centralt att tränaren på nära håll följer gruppen och därmed får kunskaper om hur klimatet förändras och vad som händer i gruppen. Ett sätt att få insikt är att ta hjälp av de informella ledare som finns eller ett aktiv-råd som fungerar som en förlängd arm till tränaren vid träning och match/tävling.

Här är en kort film om gemenskap och delaktighet, som SISU Idrottsutbildarna har tagit fram. Tanken är att du kan titta på den med dina aktiva för att ni ska kunna prata vidare om frågan tillsammans.

Läs mer!

Innehållet i det här Tränarpasset kommer från Gruppdynamik inom idrott – Nycklar till världens bästa lag av Magnus Lindwall, Urban Johnson och Pär Rylander.

I Samarbetsövningar hittar du praktiska övningar och förslag på hur du kan lägga upp ett pass för att alla ska känna sig trygga och välkomna.

Du vet väl att du alltid kan ta hjälp av SISU Idrottsutbildarna för att komma vidare med små och stora frågor i din förening? Kontaktuppgifter till ditt distrikt hittar du på sisuidrottsutbildarna.se. Där kommer det också snart att finnas information om en ny tränarutbildning – Grundutbildning för tränare – som du kan gå oavsett idrott och ålder på de aktiva.

Tillsvidare kan du gå igenom en kostnadsfri och webbaserad introduktionsutbildning för tränare som du hittar här.

Vill du ha mejl när Tränarpasset uppdateras?

Lämna din mejladress här så får du ett mejl varje gång Tränarpasset publiceras med nya ämnen.

Du är alltid mycket välkommen att kontakta oss på info@sisuidrottsbocker.se med förslag på ämnen som skulle underlätta din tränarvardag. Vi ser fram emot att höra av dig!

Fotot högst upp i Tränarpasset: Bildbyrån. Fotot får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd.

Nycklar till motivation inom idrotten

Publicerat 2018-06-07

Motivation är grunden till varför vi gör som vi gör, vad vi väljer att göra och inte göra – och varför. I det här Tränarpasset får du några tips som du kan tänka på för att få till ett bra motivationsklimat för dina idrottare.

Att som tränare ha förmåga att skapa ett gynnsamt motivationsklimat är viktigt för idrottarnas inlärning, prestation och välbefinnande. Men istället för att försöka motivera dina idrottare bör du försöka skapa en miljö där de får uppleva en känsla av tillhörighet, kompetens och möjlighet att påverka – då kommer nämligen motivationen på köpet.

Innehållet i det här Tränarpasset kommer från en helt ny bok som heter Idrottens ledarskap. Kapitlet om motivation inom idrotten är skrivet av Karin Weman Josefsson som är universitetslektor vid Högskolan i Halmstad och Linus Jonsson, som är doktorand i idrottsvetenskap på institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Men först en film på knappt tre minuter. Filmen handlar om motivation och om det passar för er kan du och dina idrottare titta på den tillsammans så ni får en utgångspunkt för ett samtal om sådana frågor:

Olika typer av motivation

Man brukar skilja på självbestämmande motivation – sådant vi gör av nyfikenhet och intresse, för att det känns meningsfullt – och kontrollerade motivation, som bygger på yttre faktorer som till exempel att vi känner oss tvungna. I vissa fall kan vi även vara amotiverade, det vill säga helt sakna drivkraft att göra en viss sak. Ofta grundas amotivation i att man inte ser någon mening med att göra det eller inte tror sig klara av att göra det.

Forskning har visat att självbestämmande motivation associeras med högre nivåer av ansträngning, uthållighet och intresse, bättre prestationer och glädje.

Så hur gör man för att främja ett positivt motivationsklimat i praktiken?

Tänk på att:

  • erbjuda valmöjligheter
  • ge meningsfulla förklaringar
  • uppmärksamma idrottarnas känslor och perspektiv
  • uppmuntra till egna initiativ
  • ge återkoppling/feedback
  • undvika att agera kontrollerande
  • främja ett uppgiftsorienterat klimat
  • skapa struktur
  • vara involverad

Här kommer en kort förklaring av varje punkt:

Erbjud valmöjligheter

Att erbjuda valmöjligheter handlar inte om att ge idrottare ”fria tyglar” och låta dem bestämma allt, utan det handlar snarare om att främja känslan av valfrihet inom ramarna för den struktur och de regler som redan finns. Det kan handla om vilka uppvärmningsövningar ni ska genomföra eller hur många det ska vara i varje lag i en lek eller match. Det behöver inte heller vara ett helt fritt val utan det går lika bra att erbjuda några alternativ att välja emellan.

Däremot är det viktigt att valmöjligheterna som idrottarna ställs inför är relevanta för dem.

Ge meningsfulla förklaringar

Förklara varför ni gör som ni gör under träning och tävling, för att främja känslan av meningsfullhet hos idrottarna. Det kan handla om att förklara varför styrketräning är bra (för att förebygga risken för framtida skador), att konditionsträning är viktigt (för att orka mer och återhämta sig bättre), hur en viss övning förbättrar en specifik förmåga eller varför olika regler finns.

Uppmärksamma idrottarnas känslor

Att delta i en idrott kan av naturliga skäl ibland innebära stunder där något upplevs vara svårt, jobbigt, tråkigt eller utmanande. I sådana lägen är det centralt att du som tränare inte försöker motarbeta idrottarens känslor genom att till exempel säga att ”det är inte alls svårt”. Försök snarare att visa förståelse när en idrottare visar negativa känslouttryck.

Erbjud idrottarna möjligheter att ta egna initiativ

Öppna upp för och visa att du uppskattar när idrottarna tar egna initiativ. Beroende på ålder på de aktiva kan det till exempel handla om att låta dem arbeta självständigt för att lösa olika utmaningar, att uppmuntra dem att själva hitta på övningar – kanske de sista tio minuterna av träningen – och lösningar, eller att komma med förslag på taktik för en kommande tävlingssituation.

Ge återkoppling

En central uppgift för dig som tränare är att ge dina idrottare återkoppling på hur de presterar och hur de kan utvecklas. Den bästa återkopplingen består av information om idrottarens kompetens och hur den kan utvecklas. Fokusera på beteenden som är inom idrottarens kontroll: ”Jag observerade att du gjorde X, vad tror du om att prova Y?” ”Bra kämpat, jag såg verkligen hur du ansträngde dig de sista två minuterna”.

Förmedla höga men realistiska förväntningar.

Undvik att agera kontrollerande

Att vara auktoritär och tala om för idrottarna vad de måste göra utan att försöka förstå deras perspektiv, är en typ av tränarbeteende som är viktigt att försöka minimera. Det finns flera exempel på sådant kontrollerat beteende – till exempel att bara ge uppmärksamhet och stöd när någon har presterat ovanligt bra, eller att utlova en belöning vid vinst.

Främja ett uppgiftsorienterat klimat

Man brukar skilja på uppgiftsorienterade och resultatorienterade motivationsklimat. I det senare fallet ses vinster som det enda tecknet på framgång och idrottarna uppmuntras att värdera sin egen kompetens i relation till andra idrottare. I ett uppgiftsorienterat klimat ligger fokus på att utveckla egna förmågor.

Tävling är en naturlig del av idrotten, men du som tränare kan tänka på hur du utvärderar tävlingssituationen. Vad gjordes bra, var finns det utvecklingspotential? Förmedla att misstag är en del av utvecklings- och lärandeprocessen, framgång kan ses i termer av ansträngning och fokusera på prestationsmål snarare än resultatmål.

Skapa struktur och organisera

Det finns många olika sätt att skapa struktur. Innan en övning eller aktivitet kan du till exempel presentera tydliga förväntningar, målet med övningen/aktiviteten, regler, utförliga förklaringar eller utmaningar. På så vis hjälper strukturen idrottarna att förstå vad som förväntas av dem och strukturen anger vilka ”spelregler” som gäller.

Vara involverad

Att vara involverad innebär att du som tränare visar att du bryr dig om dina idrottare och att du vill deras bästa genom att förmedla empati, värme, omtanke och omsorg. Det innebär att du behöver kommunicera med och visa att du bryr dig om samtliga idrottare i lika hög utsträckning.

Lär dig mer!

Innehållet i det här Tränarpasset kommer från Idrottens ledarskap – en helt ny bok som du kan köpa här.

Boken kommer vara en del av kurslitteraturen på SISU Idrottsutbildarnas Grundutbildning för tränare – en tränarutbildning som du kan gå oavsett ålder på dina aktiva och oavsett idrott. Håll utkik på sisuidrottsutbildarna.se där det kommer upp information så snart utbildningen är igång och det går att anmäla sig.

Tillsvidare kan du gå igenom en kostnadsfri och webbaserad introduktionsutbildning för tränare som du hittar här.

Förutom filmen om motivation ovan så finns det ytterligare två nya filmer som du kan titta på tillsammans med dina idrottare för att prata om delaktighet och rörelseförståelse. Du hittar dem här.

Tips för dig som är redo för en kvalificerad ledarutbildning

Idrottens ledarskaps- och managementprogram är en helt ny utbildning för dig som ledare med strategiska arbets- och ansvarsområden. Ett ledarskap som ständigt behöver prövas, omprövas och utvecklas.

Idrottens ledarskaps- och managementprogram startar hösten 2018 och genomförs på Bosön utbildningscentrum på Lidingö (Stockholm) – den helt nya arenan och mötesplatsen för högre utbildning och bildning. Läs mer om Idrottens ledarskaps- och managementprogram här.

Missa inga tränarpass!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl när det finns ett nytt tränarpass att läsa!

Du är också alltid varmt välkommen att tipsa oss om ämnen som du vill läsa om i Tränarpasset. Hör av dig på info@sisuidrottsbocker.se. Hoppas vi hörs!

Fotot högst upp i Tränarpasset är taget av Carl-Johan Thorell och får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd av SISU Idrottsböcker och fotografen.

 

Välkommen som tränare!

Publicerat 2017-11-09

Svensk idrott är en fantastisk arena som engagerar och motiverar många olika människor, unga som gamla, med olika bakgrund, drivkrafter, erfarenheter och kompetenser. Du som tränare och ledare och den fantastiska insats du gör är helt avgörande för idrotten.

I det här Tränarpasset tänkte vi berätta om en helt ny och kostnadsfri introduktionsutbildning för tränare. Den har kommit till för att du som är ny som tränare, oavsett ålder på de aktiva, ska få en första inblick i vad tränarrollen innebär och konkreta tips om ledarskap och träning som ger dig en bra start i ditt tränarskap.

Du som ledare gör skillnad!

Grunden i ledarskapet

Din förening har formulerat en värdegrund som lägger grunden för vilka värderingar som ska efterföljas i allt som görs och erbjuds i föreningens regi. Värdegrunden blir därför också ett stöd för dig när du formar dina träningar och träningsgruppens gemensamma spelregler.

Motivation, självkänsla och fysisk träning

Träning är som bäst och mest meningsfull när den får de aktiva att utvecklas, må bra och ha roligt på samma gång. För att lyckas med det är det viktigt att skapa ett mångsidigt rörelsemönster.

Du kanske har hört talas om det engelska begreppet physical literacy – vi kallar det rörelseförståelse. Det är en bra utgångspunkt i ditt tränarskap och vi kommer ägna ett helt tränarpass åt det framöver. Oavsett ålder är det nämligen en enorm styrka att ha en bred motorisk bas att stå på och att kunna röra på sig på många olika sätt.

Som tränare behöver du också ha kunskap om träningens grundegenskaper – styrka, snabbhet, uthållighet, rörlighet och koordination – och ta hjälp av dessa när du formar träningen. Använd din fantasi och variera träningsformerna så hjälper du utövaren att bredda sitt register och ger dem förutsättningar för en bred rörelseförståelse.

Här berättar Michail Tonkonogi om de fem fysiska grundegenskaperna:

Välkommen till Idrottens Tränarutbildning Introduktion!

Här hittar du den!

Webbplatsen är mobilanpassad, tar 2-3 timmar att gå igenom i sin helhet, går att göra när du själv vill i din egen takt och är kostnadsfri.

När du har gått igenom introduktionsutbildningen finns det en mängd olika tränarutbildningar att gå. Bland annat erbjuder SISU Idrottsutbildarna tränarutbildningarna Plattformen och Grundtränarutbildning 1 och 2, som är till för alla oavsett idrott. Mer om dem hittar du på sisuidrottsutbildarna.se

Du kan också höra med din förening, ditt specialidrottsförbund eller SISU Idrottsutbildarna om det finns särskilda tränarutbildningar för din idrott och du hittar massor av utbildningsmaterial på sisuidrottsbocker.se

Missa inga tränarpass!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl när det finns ett nytt tränarpass att läsa!

Att få med sig hela gruppen – om inkluderande idrott

Publicerat 2017-09-01

Du som är tränare har en viktig roll att fylla för att alla dina aktiva ska känna sig sedda och välkomna och utmanas utifrån sina förutsättningar och behov, i er idrott.

Den här gången handlar Tränarpasset om att skapa en inkluderande idrott. Inkluderande idrott är också namnet på en ny utbildningswebb om normer och inkludering, som SISU Idrottsutbildarna, Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsböcker just har lanserat.

Vad är inkludering?

I idrottssammanhang handlar inkludering om att få ta del av gemenskapen, känna sig sedd och ha möjlighet att kunna påverka utformningen av verksamheten.

Som tränare är du en avgörande kugge i det här jobbet. Du kan skapa förutsättningar för en trygg och öppen träningsmiljö, där alla blir delaktiga i vilka spelregler som ska gälla i gruppen. För att lyckas med det behöver du och dina tränarkollegor våga spana och granska er själva och er närmiljö och prata med de aktiva.

Fundera över:

  • Finns det några som upplevs mer självklara än andra i gruppen?
  • Finns det saker som kan upplevas exkluderande?
  • Finns det några i gruppen som gynnas och andra som missgynnas?
  • Upplever dina aktiva att de kan vara sig själva och våga stå för vilka de är, fullt ut?
  • Vågar ni i gruppen ”stå emot” och säga ifrån om något känns fel eller orättvist?
  • Hur ser det ut på de arenor som du som tränare vistas på, t ex tränings- och tävlingsarenan eller i omklädningsrummet?
  • Vilka normer har präglat dig under ditt (idrotts)liv? Hur har du förväntats bete dig för att passa in i gruppen? Kan det finnas delar du tagit med dig in i ditt tränarskap som kan sätta press på de aktiva att bete sig på ett visst sätt?
  • Vilket språk och vilka jargonger används?
  • Finns det speciella klädkoder eller spelregler som kan upplevas exkluderande?
  • Hur ser du som tränare till att lyfta upp och samtala kring dessa frågor med dina tränarkollegor och aktiva?

Ni tillsammans är varandras miljö och skapar förutsättningar för allas välmående och utveckling. Det innebär också att du som tränare står inför ett antal utmaningar.

Barn, ungdomar och vuxna i en idrottsverksamhet har ofta olika ambitionsnivå och förutsättningar. Vilka krav som är rimliga att ställa kan vara svårt att besluta om för enskilda tränare. Några aktiva tar större plats och kräver mer uppmärksamhet medan andra behöver mer anpassade metoder för att tillgodogöra sig instruktioner och övningar. Att möta varje aktiv utifrån hans eller hennes individuella förutsättningar är en utmaning som kräver både kunskap och stort engagemang.

Utbildningswebben Inkluderande idrott

Inkluderande idrott innehåller kunskap och verktyg för att börja spana, granska och forma den träningsmiljö som du och dina aktiva vill ha. Webben är uppbyggd som ett smörgåsbord där du plockar de delar som är intressanta för dig och den grupp du leder.

Avsnittet Utgångspunkter för inkludering tar upp viktiga aspekter som rör inkludering och ger dig en första förståelse för vad en normmedveten idrott är. Den här filmen ger dig en introduktion till idrottens möjligheter och utmaningar på några minuter:

Hur kan du som tränare använda innehållet?

För det första kommer Inkluderande idrott förhoppningsvis att ge dig ny kunskap, men även en mängd verktyg, tips och exempel för din egen reflektion och som stöd i samtal tränarkollegor emellan eller med dina aktiva. Ett enkelt sätt kan vara att titta på någon eller några filmer och därefter använda samtalsunderlag som du hittar under Stöd och mallar. Det kan vara ett sätt att synliggöra vilka oskrivna regler som gäller i er grupp eller förening och att få igång samtal kring föreningens värdegrund. Hur låter det på er träning, på åskådarplats och i omklädningsrummet?

Under avsnittet Förbunds- och föreningsutveckling får du och din förening stöd i att påbörja eller utveckla olika strategiska arbeten med utgångspunkt i ett mer inkluderande förhållningssätt. Utbildningswebben kommer att hållas levande och fyllas på med exempel från verkligheten.

Normer är oskrivna regler som behöver synliggöras och diskuteras. I den här filmen får du en introduktion till vad en normmedveten idrott är:

Sex steg mot en mer inkluderande idrott

1. Identifiera nuläget

En bra start är att börja med att titta på sig själv, fundera över sina egna värderingar och hur de överensstämmer med din förenings eller ditt förbunds värderingar samt analysera dina egna erfarenheter av eventuella privilegier eller begränsningar. Ta dig sedan tid att samtala med dina tränarkollegor och aktiva för att börja skapa reflektion och utveckling.

2. Identifiera önskat läge och sätt mål

Identifiera: Finns det något som känns problematiskt eller utmanande? Finns det något som du känner att du behöver förändra eller utveckla? I den bästa av världar – hur skulle du vilja se din roll och dina träningar.

3. Levandegör värdegrunden

Det är viktigt att du som tränare vet vad din förening står för och bidrar till att den levandegörs i er förenings vardag. En vardag som sker framförallt i själva verksamheten och i mötet med andra i föreningen. Hur kopplar du till värdegrunden på bästa sätt i din roll som tränare?

4. Gör en kunskapsinventering

Vad behöver jag veta för att på bästa möjliga sätt skapa en inkluderande och välkomnande miljö? Har jag behov av att veta mer om något specifikt ämne? Vad behöver jag veta om mina aktiva eller tränarkollegor för att möta dem på bästa sätt

5. Skrid till handling

Nu är det dags att gå från ord till handling – vad behöver jag göra konkret? Vilka saker behöver jag förändra eller utveckla? Hur gör jag det på bästa sätt? När det ska göras en förändring uppstår ibland ett motstånd, ibland på grund av rädsla, som kan ge sig till uttryck på olika sätt. Fundera på hur du kan göra för att hantera eventuellt motstånd.

6. Följ upp era insatser för att se att ni gör förflyttningar mot önskat läge

För att få syn på att du och ditt arbete går i rätt riktning behöver du fundera redan nu på när, var och hur du tänker följa upp arbetet.

Varmt välkommen att ta del av innehållet på Inkluderande idrott!

Dela med dig med #inkluderandeidrott

Du får gärna dela med dig på sociala medier av dina erfarenheter och tips på hur du och dina tränarkollegor eller aktiva har gått tillväga, för att inspirera och tipsa andra. Använd gärna  #inkluderandeidrott

Ta hjälp av SISU Idrottsutbildarna

SISU Idrottsutbildarna kommer att erbjuda utbildningar i inkluderande och normmedveten idrott. Håll utkik på sisuidrottsutbildarna.se under För förening och sedan Jobba med inkludering.

Missa inga tränarpass!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl varje gång vi lägger upp ett nytt tränarpass.

Tips till unga idrottsledare

Publicerat 2017-03-17

Att vara ung och ledare för andra, kan innebära särskilda utmaningar. Det här Tränarpasset vänder sig speciellt till unga ledare i idrotten.

Innehållet kommer från en bok som heter Unga leder unga som Skolidrottsförbundet använder när de utbildar sina unga ledare. I en skolidrottsförening går ledarna själva i skolan och boken är uppdelad i tre spår: 10-12, 13-15 och 16-19 år. I Tränarpasset blandar vi lite från de olika spåren.

Att vara ledare

Du har säkert stött på olika ledartyper, både i skolan och i andra sammanhang, som både varit bra och mindre bra. Vissa menar att det är den som bestämmer som är ledare. Andra skulle säga att en ledare är till för att hålla ihop och vägleda en grupp för att tillsammans med gruppen kunna fatta bra beslut. Alla är nog överens om att en bra ledare är en viktig grundförutsättning för att ett lag eller en grupp ska fungera.

I rollen som ledare får du dela andras glädje och besvikelse, lösa problem som uppstår, planera verksamheten med mera. Det handlar om erfarenheter som du har stor nytta av under hela livet.

Foto: Bildbyrån

Vilka egenskaper ska en ledare ha?

Frågar man forskningen om vad som är bra ledaregenskaper blir svaren ofta ansvarstagande, eftertänksam, flexibel, handlingskraftig, pålitlig och uthållig.

Frågar man barn och ungdomar om hur en bra ledare ska vara blir svaren snäll, rättvis, glad, positiv, kunna förklara bra, hålla ordning och så vidare.

Vad behöver en ledare tänka på?

När man är ledare är det viktigt att vara förberedd, att ha tänkt igenom en del saker innan gruppaktiviteten börjar. Här är några punkter som man kan tänka på när man planerar:

  • Vad ska aktiviteten innehålla?
  • Hur stor är gruppen?
  • Vilken ålder har personerna i gruppen?
  • Vad kan gruppen?
  • Vad kan man förvänta sig av en ledare?
  • Vilken utrustning finns tillgänglig?
  • Hur länge håller aktiviteten på?

Du som ledare har ett stort ansvar för gruppen. Förutom att aktiviteterna ska planeras och genomföras, ska du även se till att gruppen fungerar socialt och att individerna och gruppen utvecklas på bästa möjliga sätt. Då är det viktigt att du är pedagogisk. Det finns många olika pedagogiska metoder som du kan använda dig av ditt ledarskap.

Några tips:

  • Gå från det enkla till det svåra. Den här metoden bygger på att skapa trygghet. När du upplever att alla i gruppen klarar av en enklare övning, kan du öka övningens svårighetsgrad. Våga prova dig fram för att se vilken nivå du ska börja på. Är den för låg kan du alltid öka svårighetsgraden efter hand.
  • Visa-pröva-instruera-öva. Med den här metoden får alla prova utifrån sina egna förutsättningar innan du instruerar och eventuellt korrigerar. Därefter får de öva igen. Metoden bygger på att övning ger färdighet.
  • Välj aktiviteter och metoder där alla får vara med utifrån sina förutsättningar. Övningarna ska ge en positiv upplevelse, vilket ofta innebär att övningarna måste ha olika varianter så att det finns utmaningar för alla.
  • Erbjud allsidig träning. Då är sannolikheten större att alla hittar något som de tycker om och är bra på.

Det är viktigt att du som ledare ger feedback till alla i din grupp. Du ska ge både positiv och negativ feedback på ett bra sätt så att ingen blir ledsen. Samtidigt är det viktigt att du ska vara kunnig i det ämne du lär ut.

Olika ledarstilar

Inom ledarskap talar man om olika ledarstilar.

Illustration: Caroline Roberts


En auktoritär ledare
är en ledare som bestämmer vad som ska ske, som inte vill diskutera eller ha så många synpunkter från andra.

En demokratisk ledare är öppen för andras åsikter och lyssnar på vad andra har att säga. Ledaren vill att gruppen ska fungera tillsammans och att alla ska vara delaktiga i de olika beslut som gruppen tar.

Låt-gå-ledaren är som det låter – en ledare som tillåter gruppen att bestämma själv utan någon som helst organisation. Det här sättet att leda grupper kan ibland uppfattas vara präglad av en djungelns lag, där ”den som tar för sig klarar sig”. Samtidigt kan det vara givande för en grupp att vid vissa tillfällen få diskutera och komma fram till helt egna beslut.

Den situationsanpassade ledaren varierar mellan att vara auktoritär och demokratisk i sin ledarstil, utifrån situationen som gruppen befinner sig i. Du kan till exempel be de barn eller ungdomar som du leder att komma med förslag på aktiviteter som man kan göra. Du kan fortfarande utgå från din planering, men försöka anpassa och förändra aktiviteterna utifrån deltagarnas behov och önskemål.

Hur skapar jag ett bra klimat i gruppen?

Som ledare är det viktigt att du skapar trygghet och förtroende i gruppen. Det kan du göra på många olika sätt:

  • Skapa en uttalad samhörighet med gemensamma tider, omklädningsrum, kläder, väskor, ritualer med mera.
  • Känslan av tillhörighet förstärks med namn och deltagarlistor. För många betyder det mycket att se det egna namnet på ett papper med föreningens logga på.
  • Att agera likadant och ha samma regler för alla är viktigt.
Foto: Bildbyrån

Att som ung leda föräldrars barn

Som ung ledare kommer du att möta stor uppskattning från föräldrar som ser hur väl du sköter ditt uppdrag, men du kommer också att möta föräldrar som inte är lika positiva. Vissa föräldrar har dessutom svårt att klara av sin roll som idrottsförälder. Det finns tyvärr många exempel på det i samband med barn- och ungdomsidrott. Föräldrar har till exempel blivit utvisade för att de har skrikit fula ord till domaren, de kan lägga sig i laguttagningar och annat. Det kan vara bra att ta hjälp av någon vuxen från föreningen, som kan hjälpa till och stötta dig när du ska leda ett samtal med en idrottsförälder som inte beter sig på ett acceptabelt sätt.

Illustration: Caroline Roberts

Mer läsning för unga ledare

Mer fakta och fler tips om hur det kan vara att vara ung ledare finns i Unga leder unga. Där kan unga ledare från 10-12 till 16-19 år läsa om hur det fungerar med demokrati i en förening, hur man hjälper till att ta hand om skador med mera. Den som går en ledarutbildning hos Skolidrottsförbundet får boken och om andra idrottsföreningar vill förse sina unga ledare med boken går den också att köpa här, på sisuidrottsbocker.se.

SISU Idrottsutbildarna

SISU Idrottsutbildarna finns alltid tillgängliga för att hjälpa till med ledarskapsfrågor, bra verksamhet för unga idrottare och ledare och andra frågor som kan dyka upp i en föreningsverksamhet. Kontaktuppgifter till närmaste distrikt hittar du på sisuidrottsutbildarna.se.

Missa inga tränarpass!

Lämna din e-postadress här så får du ett mejl varje gång vi lägger upp ett nytt tränarpass.

Foton: Bildbyrån. Illustrationer: Caroline Roberts. Foton och illustrationer får inte användas utan tillstånd av SISU Idrottsböcker och fotograf/illustratör.

Att skapa en positiv inlärningsmiljö

Publicerat 2016-11-10

Den som lär sig nya saker och känner att den utvecklas, stannar längre inom idrotten. Så hur skapar man en positiv inlärningsmiljö? Det pratar vi om i det här Tränarpasset.

Till vår hjälp har vi Daniel Ekvall, riksinstruktör på Svenska Fotbollförbundet och författare till kapitlet ”Ungdomsfotboll och lärande” i SvFF:s Tränarutbildning B Ungdom, som vänder sig till tränare för ungdomar i åldern 13-19 år.

danielekvallfotojohnhellstrom_besk
Daniel Ekvall. Foto: John Hellström

Positiv förstärkning avgörande

– Mitt kanske viktigaste tips är att prata mer om prestation och utveckling än om resultat och att ge ungdomarna utrymme att driva sitt eget lärande.  Jämför inte ungdomarna med varandra, utan uppmuntra prestation och guida ungdomar till att inom vissa ramar hitta egna lösningar i sitt idrottande, säger Daniel Ekvall.

Positiv förstärkning är viktigt och kan vara alltifrån beröm från tränaren till gemenskapen med träningskompisarna eller glädjen i att få röra på kroppen.

– När en aktiv börjar med en ny aktivitet eller ska lära sig något nytt är det bra om han eller hon får mycket positiv förstärkning. Som tränare kan det vara klokt att ge extra mycket uppmuntran och att lägga in övningar som spelarna lyckas med, säger Daniel Ekvall.

enspel
Foto: John Hellström

Lagom är bäst

När beteendet är etablerat, till exempel när spelarna har lärt sig att passa i hög fart, är det bra om den positiva förstärkningen ges mer sällan. Risken med för mycket positiv förstärkning är att man kan bli bekväm, inte tränar så mycket och tappar sugen när det börjar gå emot. Aktiva som får förstärkning då och då brukar träna mer och hitta kreativa lösningar för att utvecklas.

En minnesregel är 5:1 vilket innebär att en tränare bör ge fem uppmuntrande, berömmande och positiva återkopplingar och en konstruktiv kritik.

Fokusera på att uppmuntra ansträngning, nyfikenhet och ihärdighet. Ge de aktiva utmaningar på individuell nivå.

– Det är inte alltid så lätt när man har hand om en stor grupp ungdomar som också ska träna ihop och fungera som ett lag, men lyckas du utgå från individens utvecklingspotential och ge feedback utifrån den har du och laget mycket att vinna på det, säger Daniel Ekvall.

Lust att träna och roligt att lära

Det är viktigt att du som tränare skapar ett bra motivationsklimat. Motivationsklimatet handlar om de förutsättningar som finns i miljön och som skapar trivsel och möjlighet till utveckling. Föreningens policy, gruppens attityder och tränarens sätt att ge feedback och att värdera resultat kontra utveckling är exempel på sådana förutsättningar.

Man skiljer på två olika former av motivationsklimat – prestationsorienterat och resultatorienterat. Forskning har visat att ett prestationsinriktat klimat är att föredra både ur ett hälsoperspektiv, ungdomarna mår bättre, men också ur ett utvecklingsperspektiv, det vill säga att de blir bättre fotbollsspelare.

Självuppfyllande profetior och värdet av höga förväntningar

– Det är oerhört viktigt att du som tränare har positiva förväntningar på alla i gruppen eftersom förväntningarna påverkar ditt eget beteende vare sig du vill det eller ej, säger Daniel Ekvall.

I ett klassiskt experiment från skolans värld manipulerade forskarna miljön för inlärning. Forskarna meddelade lärarna i klasserna att de med ett test tagit reda på vilka elever som hade störst potential att utvecklas under den kommande terminen – vilka elever som troligtvis skulle göra störst framsteg. I verkligheten hade ingen identifiering eller skillnad mellan eleverna gjorts, de var slumpmässigt indelade. Trots detta hade flera av de ”identifierade” och ”utvalda” eleverna i slutet av året utvecklats bättre än övriga elever.

En slutsats var att lärarna, via den felaktiga informationen, skapat sig förväntningar på eleverna, vilket i sin tur utlöst en rad händelser som gjorde att förväntningarna uppfylldes. Detta fenomen kallas för självuppfyllande profetia – något att vara vaksam på som tränare.

tub_ungdom_1000

– I grund och botten handlar det om att erbjuda likvärdiga möjligheter för alla spelare i laget. Det kan handla om att prata lika mycket med alla, att ge alla lika mycket återkoppling, att alla får samma träningsmöjligheter och att alltid växla om i gruppindelningar, säger Daniel Ekvall.

Här kan du titta på en sju minuter lång film om ungdomsfotboll och lärande:

Läs mer!

omslag-svff-tubu_beInnehållet i det här Tränarpasset kommer från Svenska Fotbollförbundets Tränarutbildning B Ungdom som vänder sig till dig som är fotbollstränare för ungdomar i åldern 13-19 år.

Ta hjälp av SISU Idrottsutbildarna

SISU Idrottsutbildarna hjälper dig gärna vidare i frågor om lärande för och med barn och unga. Du hittar kontaktuppgifter till ditt närmaste SISU-distrikt på sisuidrottsutbildarna.se.

Missa inga tränarpass

Lämna din mejladress här så meddelar vi dig när ett nytt tränarpass ligger uppe!

Fotona i det här Tränarpasset är tagna av John Hellström till SvFF:s Tränarutbildning B Ungdom och får inte användas i andra sammanhang utan tillstånd av fotografen och SISU Idrottsböcker.